Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17–18 - H. W-l: Några ord om nutidens sjöförsvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53 2 NÅGRA ORD OM NUTIDENS SJÖFÖRSVAR.
- - - - - – - - – - - - - - – – - - - - - - – - - - - - - - –
giflig; och för denna~ bevakning kunna ångsluparne lämpa sig, både
när flottan ligge~ till ankars och när hon är under gång i skärgård.
En synnerligen viktig faktor i all krigföring är truppernas eller far-
tygens rörlighet. Den moderna sjökrigsmaterielen eger i hög grad en
sådan. Af största betydelse är rörligheten utan tvifvel i strategiskt hänseende;
men äfven från taktisk synpunkt är denna egenskap ytterst värdefull,
allrahelst on1 fienden icke kan förflytta sig lika hastigt son1 de egna
fartygen.
Beträffande fartygens rörlighet skiljer man mellan deras fart eller
snabbhet och deras nianöverfönnåga., Den förra är hufvudsakligen bero-
ende på ångmaskinernas kraft och på undervattenskroppens forn1, h var-
vid stor längd och skarpa linier äro fördelaktiga; den senare härrör för-
nämligast af rodrets storlek och form, men grundar sig jämväl i hög
grad- på maskinkraften och formen af skeppskroppen, hvarvid ett kort
och bredt fartyg har företräde. Genom användande af två propellrar
ökas manöverförmågan högst betydligt, hvarjämte äfven andra omstän-
digheter här medverka.
Sträfvandet efter stor snabbhet hos örlogsfartygen har i och med
ångmaskinens införande såsom framdrifningsmedel mångdubblats. Det
fortgår alltjämt och torde näppeligen någonsin upphöra. Hvad slag-
skeppen vidko111mer, torde dock fordringen på stor fart nödgas gifva vika
för andra kraf. Man synes nämligen vilja nöja sig med en hastighet af
I 6- I 7 knop, på det att icke maskinerna skola allt för mycket inkräkta
på det dyrbara utrymmet om bord. För att uppdrifva farten några knop 1
utöfver denna nyss nämnda, erfordras nämligen en högst betydligt ökad
maskinkraft, emedan n1otståndet i vattnet; såsom bekant är, växer i mer
än kvadratiskt förhållande mot hastigheten. För jämförelses skull må
anföras; att de förut nämnda engelska slagskeppen >
>
Nile» och »Trafalgar»
om I 2,000 tons och lika många hästkrafter nå en högsta fart af omkring
16 knop, under det att de betydligt mindre kryssarne »Elake>), »Blenheim»
1n. fl. (om 9poo tons) behöfva 2opoo hästkrafter för att kunna ånga fram
med 2 I knops hastighet.
Så mycket större afseende fäster man vid det sistnämnda fartygslagets
snabbhet. Om hög fart är mindre behöflig för slagskeppen, som gemen-
ligen operera i eskader, eller i allmänhet för större fartyg under en
drabbning; där den del af deras rörlighet; som företrädesvis tages i an-
språk, är manöverförmågan, så är förhållandet ett helt annat med krys-
sarne; hvilka böra vara i stånd att vare sig upphinna eller undkomma
hvilket fartyg som helst, handelsångare eller stridsfartyg, under det att
deras manöveregenskaper komn1a i andra rummet. Därjämte är det af
vikt för sådana fartyg att ega ett stort kolförråd. För stridens ändamål
äro däremot de smärre fartygen och synnerligast minbåtarna i behof af
stor snabbhet. Man har också lyckats uppdrifva minbåtar ända till 26
knop, ehuruväl den vanliga maximifarten hos dem torde kunna anslås
till 19 a 20. Med sin jämförelsevis stora längd och ringa bredd blifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
