Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17–18 - H. W-l: Några ord om nutidens sjöförsvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORD OM NUTIDENS SJÖFÖRSVAR
natur och ofta ömtåliga beskaffenhet san1t på grund af det oroliga och
ej sällan farliga element, på hvilket de skola framföras till strid, torde
näppeligen något yrke ställa så många och olikartade fordringar på sina
utöfvare som sjökrigarens.
Det är icke nog med att han skall vara sjöman i grund och botten,
han måste jämväl vara krigsman samt ega kunskaper i ingeniör-
vetenskaperna.
Redan själfva navigeringen, eller konsten att under alla omständig-
heter ·bestämma det ställe, där ett fartyg befinner sig, samt den väg det
bör framgå, kräfver hos örlogssjömannen i allmänhet en större insikt och
skicklighet än hos öfrigt sjöfolk. Detta beror dels af det större ansvar,
som gemenligen tillkommer den förre, sa1nt dels däraf att han ofta nödgas
befara sådana trängre vatten, som icke utgöras af utprickade farleder,
utan sådana, där inga sjö1närker1 finnas och ingen lots står att erhålla.
Till någon del motväges detta förhållande däraf, att han öfver hufvud
taget är bättre försedd med sjökort, seglingsbeskrifninger och nautiska
instrument.
Äfven hans rnanöverskicklighet erfordrar en grundligare och all-
sidigare utbildning. Den vanliga manövern af såväl segel- som ångfartyg
och båtar i vackert eller stormigt väder, i tjocka eller mörker såväl som
under klar sikt’) för att kunna föra dem från en ort till en annan, för att
undvika ombordläggning’) för att ankra och lätta, lägga bi eller länsa1
taga en1ot lots till sjös’) passera kanaler och slussar o. s. v.’) måste vara
honom förtrogen; men därjämte kräfves af honom skicklighet att så
manövrera sitt fartyg’) att dess vapen kunna användas på formånligaste
sätt. Dessutom måste sjöofficern vara beredd att när som helst taga
en1ot befälet på fartyg med de mest olikartade manöveregenskaper,.
hvilka han ofta alls icke genom egen erfarenhet kunnat lära känna.
Örlogssjömannen måste vidare vara praktisk artillerist och minör ~
Icke blott det grofva’) pansarbrytande artilleriet med dess invecklade
maskinerier samt de snabbskj utande kanonerna och kulsprutorna bör han
noga känna till beskaffenhe_
t, användande och verkan’) utan han bör äfven
ega . en fullständig insikt i handgevärets bruk om bord. Under land-
stigning måste han kunna utföra en god del af de skyldigheter, som till-
komma infanteriet och fältartilleriet.
K~unskapen om minväsendet är en särdeles invecklad gren af det
sjömilitära vetandet. De själfgående minornas sam1nansättning och reglering
är lika minutiös och ömtålig son1 kronometerns. Det fasta minförsvaret ,
är så omfattande, att det erfordrar specialister för sin rätta skötsel.
Såväl artilleriets som n1inornas användande förutsätter ej obetydliga kun-
skaper i ingeniörvetenskaper, särskildt i fysik, kemi och mekanik, enkanner-
ligen i elektricitetslära. Därtill fordras af en sjöofficer sådana insikter i
skeppsbyggeri och ångmaskinlära., som sätta honom i stånd att grundligt
lära känna det fartyg’) han skall föra’) dess konstruktion’) bepansring, fram-
drifningsmedel, hydrauliska och elektriska maskiner, styrinrättningar., rör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
