Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17–18 - H. W-l: Några ord om nutidens sjöförsvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORD OM NUTIDENS SJÖFÖRSVAR. 539
ledningar, pumpar1 ankarspel, ammunitionsdurkar och hissinrättningar m. m.;
att bedöma verkan af alla maskiner, att icke stå handfallen, om de
vägra sin tjänst o. s. v. En särskild kännedom om åtminstone grann-
staternas örlogsfartyg och maritima organisation i allmänhet är äfven för
honom oumbärlig.
Med fartygs och båtars tackling samt dess handterande bör han
desslikes vara förtrogen.
Att kunna bedöma betydelsen och beskaffenheten af sjöbefästningar,
vare sig de skola anfallas af fartyg eller i förening med dem försvaras1
är för örlogskrigaren ej mindre nödvändigt än att förstå att uppkasta de
enklaste fältbefästningar. Såsom militär skall han för öfrigt ega noggrann
kännedom om en mängd reglementen, krigs- och sjölagar. Insikt ’i inter-
nationell statsrätt kan en befälhafvare på ett örlogsfartyg ej heller
undvara.
Men framför allt tillkon1mer det en sjöofficer att egna tid och
krafter åt ett teoretiskt och praktiskt studium af sjökrigskonsten i egentlig
mening. Den ringa erfarenhet, man ännu eger om den moderna sjö-
krigsmaterielens användning i krig, gör det nödvändigt att särdeles noggrant
analysera alla de krigsföretag, som på senare tiden utförts till sjös; men
dessa gifva ej tillräckligt stoff för vinnande af en omfattande kunskap om
sjökrigets fordringar: de många luckorna måste man härvidlag söka fylla
medelst forna tiders sjökrigskonst samt genom kritiskt studium af nyare,
till stor del spekulativa arbeten i strategi och sjötaktik.
Med en sådan mångfald af olikartade ämnen, i hvilka örlogssjö-
mannen n1åste utbildas, är det emellertid omöjligt för honom att beherska dem
alla. Ett motsatt förhållande skulle hos honom förutsätta öfvermänskliga
andliga krafter. Därför är det å ena sidan endast ett visst mått af allmän-
vetande inom samtliga ifrågavarande ämnen; som kan fordras hos honom.
På detta vetande måste naturljgtvis hos officern ställas högre fordringar
än hos underofficern och de menige. Å andra sidan bör en hvar ut-
bildas till särskild skicklighet inom vissa grenar af det sjömilitära vetandet.
Manskapet utbildas följaktligen i olika yrkesgrenar, hvilka dock icke för-
delas på samma sätt inom alla mariner. l\ian behöfver sålunda särskilda
artillerister, särskilda matroser, minörer, skyttar, signalmän, rorgängare,
ekonomister, eldare’) handtverkare, dykare, signalister m. fl. Men vanligen
organiseras färre yrkesgrenar., hvardera on1fattande ett par eller flere af
de här uppräknade. Underofficerarne utbildas likaledes i olika yrkes-
grenar1 nämligen till artilleri-, minör- och ekonomikonstaplar, ·skeppare, styr-
män, maskinister och handtverksunderofficerare. Endast officerarne, som
skola öfvervaka och leda det hela, utbildas mera sällan till specialister.,
ehuruväl det är nödvändigt att en hvar efter olika anlag och böjelser
egnar sin hufvudsakliga uppmärksamhet åt ett särskildt eller några få
områden inom sjökrigsväsendet.
På personalens utbildning beror till största delen utgången af ett
sjökrig. Är denna utbildning god, kan seger vinnas äfven med betydligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
