541 (Svensk Tidskrift / Andra årgången. 1892)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17–18 - H. W-l: Några ord om nutidens sjöförsvar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA ORD OM NUTIDENS SJÖFÖRSVAR 54 1
erhålla numner inom flottan. Den gamla indelningen af flottan i corps
de bataille, avantgarde och arrieregarde torde nu för tiden icke mera
komma att tillämpas.
Det lägej fartygen intaga till hvarandra, kallas ordning eller forme-
ring. Öfvergången från en ordning till en annan äfvensom kursföränd-
ringar m. m. benämnes evolution. Ordningarna äro af två hufvudslag:
stridsordningar och marschordningar. Båda slagen kunna vara enkla
eller sammansatta, allt eftersom fartygen bilda en (rät eller bruten) linie
eller formeras divisionsvis, samt innehålla för öfrigt flere olika ordningar
såsom kolonn, linie, triangelordningj flankordning., två kolonner på n. n.
fartyg eller rutvis, vinkelordning., karre m. fl. Evolutionerna utföras efter
olika metoder’) hvilka gemenligen äro reglementerade.
Högsta befälhafvaren med sin stab, hvars chef kallas flaggkapten,
leder vanligen flottans rörelser från ett särskildt chefsfartyg, hvilket manöv-
rerar oberoende af stridsfartygen. Eskadercheferna och divisionscheferna
befinna sig i allmänhet om bord å något af de större stridsfartygen inorn
eskadern eller divisionen. Till divisionschef utses i allmänhet den äldste
fartygschefen inom divisionen.
Alla kortare befallningar eller meddelanden inom en flotta eller
eskader ske i regeln genorn signaler. Flere olika signalsystem användas.
De vanligaste äro om dagen flaggsignaler och semaforsignalerj om natten
ljusblinkar enligt Morses system eller färgade lanternor. Därjämte före-
kommer ofta optisk telegrafering.
* *

Af ofvanstående sammanträngda framställning torde hufvuddragen
af nutidens sjöförsvar kunna skönjas. Öfverallt möter man stegrade for-
dringar på såväl personal som materiel. Med skäl kan ifrågasättas, om
det allmängiltiga villkoret på enkelhet och samverkan mellan alla olika
organer inom flottan blifvit tillgodosedt eller ens kraftigt eftersträfvadt.
Måhända skall ett kommande sjökrig medföra en återgång från de in-
vecklade maskinerierna till enklare och mindre ömtåligaj eller åtminstone
en sträfvan att på alla· områden inom sjövapnet erhålla mera lättskötta
och mera säkert fungerande redskap. I alla tider kommer man dock
vid sidan af fartygs- och n1in-materielen samt den personal, som skall
använda denna i striden, att vara i behof jä1nväl af annan materiel och
personal samt af särskilda anordningar för dess effektivitet.
Härvid n1å först och främst betonas vikten af en snabb mobilisering
af flottan. Betydelsen af en skyndsam öfvergång från fredsfot till krigs-
fot för hären är allmänt insedd och erkänd. Ännu större äro tvifvelsutan
fordringarne på flottan i detta hänseende. Om en eller annan stark eska-
der genast vid krigsutbrottet kan sändas n1ot fienden, under det han ännu
håller på med sin flottas utrustning, blir man i stånd att anfalla honon1.,
innan han kan med kraft upptaga striden, _
kanske innan han hunnit ut

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Nov 18 14:03:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svtidskr/1892/0555.html

		Svensk Tidskrift / Andra årgången. 1892 / 541 (1870-1940) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|