- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Andra årgången. 1892 /
540

(1870-1940) [MARC] [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17–18 - H. W-l: Några ord om nutidens sjöförsvar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54° NÅGRA ORD OM NUTIDENS SJ ÖFÖRSVAR.
underlägsen materiel. Är utbildningen däremot ofullständig eller dålig,
gagna de förträffligaste vapen föga. På grund af de stora och talrika for-
dringar, som ställas på flottans personal, kan man icke nog kraftigt betona
vikten af en flitig, följdriktig och väl genomförd öfning. Denna kan väl
till en början försiggå i skolor i land samt om bord på särskilda öfnings-
fartyg; men den hufvudsakliga och fulländande öfningen måste ega run1
å flottans stridsfartyg. Bland de allra viktigaste anslagen ·till sjöförsvaret
måste följaktligen öfnings- eller exercisanslaget räknas.
* *

*


Äfven den ytligaste redogörelse för sjökrigsmaterielens användande i
strid måste här förbigås. Några ord om fartygens sätt att operera till-
sammans torde likväl icke böra uteslutas.
Medan man under begreppet flotta i dess vidsträcktaste mening
innesluter allt’) som hör till ett ordnadt sjöförsvar, fäster man vid detta
begrepp i taktiskt hänseende betydelsen af det största fartygsförband.,
som uppträder till sjös under en gemensam befalhafvare. En sådan
flotta indelas i två eller flera eskadrar, dessa. åter i divisioner, hvilka
senare utgöras af minst tre fartyg. Till en division samrnansättas sådana
fartyg, som hafva liknande fart och manöveregenskaper sarnt i allmänhet
äfven liknande beväpning. Sammansättningen blir emellertid olika, allt
efter som divisionen skall uppträda på öppen sjö, i trängre farvatten eller
emot befästningar. För öfrigt beror naturligtvis sammansättningen på de
fartyg, hvaraf eskadern består, samt på dennas styrka. Det rationella
och vanligaste sättet är att bilda en division af fartyg, som i alla af-
seenden så mycket som möjligt likna hvarandra. Man får sålunda slag-
skeppsdivisioner, pansarbåts-, kanonbåts-, minbåtsdivisioner o. s. v. Far-
tygens antal inom divisionen är i allmänhet 3, om dessa utgöras af
pansarfartyg’) men större ju mindre själfva fartygen äro.
Fordom bildade vanligen 3 linieskepp en division och 3 dylika
divisioner en eskader. Till denna eskader fördelades ett antal fregatter.
Denna indelning har länge bi behållit sig. Emellertid har man på senare
tiden ansett nödigt att betydligt öka antalet af de lättare fartygen, hvilka
tjänstgöra förnämligast såsom rekognosörer och b evakningsfartyg. Såsom
sädana kunna min båtar i skärgård eller i närheten af land i nödfall lämpa
sig. De lätta fartygens antal torde böra vara omkring dubbelt så stort
som pansarfartygens. )\ro de senare fördelade i 3 divisioner, behöfver
man lika många lätta divisioner; eller ock tilldelar man hvarje division
ett antal bevakningsfartyg.
Eskadrarna manövrera (evaluera) numera nästan alltid oberoende af
hvarandra. · Högsta befälhafvaren för flottan bestämmer sambandet dem
emellan.
Inom en eskader erhåller hvarje fartyg sitt särskilda distinktions-
nummer. Likaså numreras divisionerna inom eskadern. Eskadrarne åter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 18 14:03:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1892/0554.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free