Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17–18 - S. A. Fries: Symbolstriden i Tyskland och dess betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
544 Yl\IBOLSTRTDEN 1 TYSKLA1 D OCH DESS BETYDELSE
- - - - - - - – – - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
H vadan denna storm? Om man tänker på det, som ofvan sagts om
Tysklands evangeliska prästerskap, om man erinrar sig den verksamhet son1
den s. k. Protestantföreningen utöfvat och utöfvar, så synes det i första hand
egendomligt, att man blifvit så förbittrad på Harnack och hans meningsfrtinder,.
Ritschlianerna, ty det är dessa, som hafva att anteckna denna rörehe i sina
tideböcker. Orsaken är dock ej så svår att finna. Den s. k. Jiberala teologien,
som antingen är influerad af ny-kantianismen (Lipsius) eller ny-hegeliani ·men
(Pfleiderer) är nämligen väsentligen filosofisk och därför esoterisk, ehuru denna
teologi i kritiskt hänseende går mycket längre än Ritschls lärjungar. Beteck-
nande är också, att ingen af den s. k. liberala teologiens män tagit ·Harnacks
parti, åtminstone ej i nämnvärd grad. Harnack åter är en af de utmärktaste
representanterna för den teologiska skola, som samlats kring den år r 889
aflidne store Göttinger-professorn Albrecht Ritschl 1
). Den ritschlska teologien
är historisk, icke filosofisk-esoterisk, den gör anspråk på att vara kyrk1ig och
konfessionell, men vill framför allt framställa sig såsom den rätta arftagerskan
af reformationens renade evangelium. Att denna skola, som dessutom för-
fogar öfver Tysklands yppersta teologiska lärare, förnekade Kristi öfvernatur-
"Eine Frage an die evangelische Landeskirche Wurtembergs" (Schrernpf frågar, om kyrkan
vill anse honom som en medlem i församlingen, ehuru han ej gillar i allt s. apost.); 1-Jarnack,
"In Sachen des Apostolikum" i "Die christliche Welt" n:o 341 ss. 768-770 (denna artikel,
spec. § 8, har väckt stormen). 2) Uppsatser mot Harnack: fl. Crenzer, "Zum Kampf um
das Apostoliknm" (det relativt bästa och sakkunnigaste mot Harnack); Ludecke, "Das aposto-
lische Glaubensbekenntnis u. Prof. D. Adolf Harnack" (sansadt och väl skrifvet); Th .:ologus
s1:mplex, "Fur das Apostolikum" (vill visa, att alla satser is, apost. hafva stöd i Bibeln, för öfrigt
utan vetenskapligt värde); Stöclur, "Deutsche evangelische Kirchenzeitung" n:o 35, ss. 343
- 345 (anser att prästen är förpliktigad till symbola liksom juristen till lagboken); Syuodal-
Referat (Arnswalde), "Bemerkungen zu den Sätzen der Antwort Prof. Harnacks etc. ·1
(tager
studenterna i Berlin i upptuktelse för deras djärfhet). 3) Uppsatser för Harnack: Bithorn,.
"Ad. Harnacks Theologie" (populär framställning af Harnacks teologiska åsikter i denna fråga);
Bertli’ng, "Zur W ahrheit, zur Gerechtigheit und zum Frieden !" (mildt irenisk); Briickner,
"Das apostolische Glaubensbekenntniss" (en i flera hänseenden förtjänstfull framställning);
Rade, "Der rechte evangelische Glaube" (gifver en orienterande framställning af ritschlianis-
mens allmänna ideer med hänsyn till denna sak); Kattenbusch, "Zur Wurdigung <les Aposto-
likums" (en dogmhisLorisk framställning af s. apost. af synnerligen utmärkt beskaffenhet);
Achelz’s, "Zur Symt)olfrage" lhandlar om teologens förpliktelser till symbolerna och om an·
vändbarheten af s. apost.; kanske det förträffligaste som är skrifvet i denna sak); Battenberg,
"Der Fall Harnack in seiner Bedeutung u. Tragweite" (gifver många intressanta notiser); mer
eller mindre värdefulla uppsatser i "Die christliche Welt"; samt slutligen den af 25 teo]ogiske
vetenskapsmän och präster utfärdade förklaringen i denna sak, hvilken äfven finnes återgifven
i Stockholms Dagblad n:o 297. Gemensamt för dessa broschyrer är, att de icke vilja afskafia
s. apost. ur kyrkan, åtminstone ej förr än kyrkan skapat ett högre och fulltonigare uttryck
för sin bekännelse. - Ännu flera broschyrer och tidningsartiklar finnas, men det anförda
torde vara nog.
1
) Den som önskar en objektiv, fullt riktig framställning af Ritschls system, han läse E.
Bertrand, Une nouvelle conception de la redemption, Paris 1891, p. 25 - q 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
