- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Andra årgången. 1892 /
552

(1870-1940) [MARC] [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17–18 - S. A. Fries: Symbolstriden i Tyskland och dess betydelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

55 2 SYMBOLSTRIDEN I TYSK.LAND OCH DESS BETYDELSE
- - - - - - – - - - - - - - - - - - - - - - - - – - - - - - - - -
faldiga tillsatser och misstydningar och bragt närmare (alltså blott »närmare»)
sin ursprungliga renhet. Och vår store landsman Erik Gustaf Geijer har i sitt
arbete »lVIänniskans historia» talat om den petrinska, paulinska och johanneiska
kyrkan såsom typer för kyrkans kommande utveckling, så att den katolska
kyrkan är väsentligen en petrinsk, den protestantiska en paulinsk kyrka, hvadan
vi hafva att vänta en johanneisk. Det är därför ej utan skäl söm den snillrike
forskaren öfver det johanneiska problemet, Hugo Delff i Husum., kan skrifva:
»Under de hittills förflutna kristna århundradena har man grundat kristendomen
på synoptikerna och Paulus. Framtiden tillhör Johannes. För honom talar
·historien och för honom talar äfven filosofien.» » Att en ny högre religion
än kristendomen skulle kunna bildas eller bilda sig, är helt enkelt löjligt. Men
den kristendom, som lefver och gäller i den närvarande kristenhetens med-
vetande och samvete, meningar och åskådningar, behöfver en rening och ny-
bildning.»
Om tiden för dessa stora händelser redan är inbruten, kunna v1 ej säga.
Men härmed må också förhålla sig hur som helst, visst är att äfven denna
nya face i mänsklighetens utveckling blott är ett steg hän mot det stora mål,
·som redan Lessing uttalade i »Die Erziehung des l\1enschengeschlechts» eller
rättare det mål, som Jesus Kristus satt för mänskligheten, då han talade om
gudstjänsten i ande och sanning, om den från all egoism renade kärleken och

om ett fårahus och en herde.
B. A. Fries.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 18 14:03:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1892/0566.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free