Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 17–18
- H. C. S.: Louis De Geer såsom statsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554 LOUIS DE GEER SÅSOl\f STATSMAN.
- - – - - - - - - – - - – - - - - -
der den, hvilken vill lyssna till erfarenhetens rön och historiens samhällsupp-
täckter.
Icke för att mästra honom, men för att rätta oss själfva - det folk,
hvars statsmannaideal han så länge och i så pass vida kretsar varit - vilja
vi därför här knyta några »strödda anmärkningar» till hans senaste publikation.
Genom att ärligt säga vår mening rent ut, tro vi oss bäst visa den aktning,
vi personligen äro mannen skyldiga. Har han låtit sina minnesteckningar
befordras till trycket redan under egen lifstid, så har han förvisso ej önskat få
samtidens omdöme om dem beslöjadt af smickrets dåliga artighet, utan varit
beredd att höra sanningens röst, äfven on1 den ej i allo skulle blifva så
angenäm.
* *
*
Betydelsefullast af friherre De Geers statsmannaverksamhet har tvifvels-
utan varit hans arbete för representationsreformen I 866, och det torde därför
tillåtas oss att något utförligare dröja vid hvad hans »Minnen» därom hafva
att förtälja.
Till en början må då framhållas, att hvad »:Minnena» innehålla härom,
knappast är så mycket, som man skulle velat hoppas. Man finner en förut
ej publicerad promemoria i saken, några smärre notiser om arbetets fort-
gång, vidare utdrag ur lätt tillgängliga broschyrer och småskrifter och riks-
dagsprotokoll, men man lemnas, synes det oss, nästan alldeles i okunnighet
om de motiv, som hos de handlande personerna varit afgörande. Frågar man
sig, hvarför De Geer just I 86 I kastat frarn sitt representationsförslag, lwarför
han ansåg konungens ändringsförslag oantagliga, lzvarför r 865 hos ridderska-
pet och adeln ett omslag i sinnena egde rum o. s. v., så får man förgäfves
leta efter svar.
Det har understundom antydts - såsom ock af De Geer nämnes - att
friherre GRIPENSTEDT skulle varit den hemliga, innersta själen i hela representa-
tionsförslaget. Detta antagande synes De Geer angelägen att jäfva, och citerar
t. ex. däremot ett tal af Gripenstedt på börsen i Stockholm den 2 r Nov.
186 5, i hvilket denne förklarar honom, De Geer, såsom »företagets utmärkte
upphofsman och förnämste försvarare» och kallar honom sin »högt värderade
vän och ämbetsbroder, hvars förtjänst om företaget är så ojämförligt mycket
större än någon annans, och hvars namn i oupplöslig förening med denna
stora samhällsangelägenhet skall med ära öfvergå till framtiden, som därför
skall egna honom. sin tacksamhet». (II s. 40.) Man kan möjligen känna sig
tveksam, huruvida en dylik kompliment i ett offentligt tal får tillskrifvas afgö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Nov 18 14:03:19 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1892/0568.html
