Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17–18 - H. C. S.: Louis De Geer såsom statsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOUIS DE GEER SÅSOM STATSMAN. ___555
rande vitsord, då man t. ex. finner De Geer sju dagar senare, den 28 Nov.
samma år, i ett tal till uppvaktande deputationer om konungens ställning till
förslaget yttra: »Må det svenska folket visa sig hans förtroende värdigt; och
må det aldrig glömma, att det är honom, honom ensam, tacksamheten tz’llkom-
mer för hvad Jörslagets framläggande innebär ädelt och högsint» (II s. 7;
kurs. af oss). Men å andra sidan har hittills icke någon framträdt med samma
anspråk som De Geer och utan tvifvel har ock hans ingripande under frågans
hela behandling varit så stort, att hvarje representationsreformens betraktare
torde vara befogad att gifva honom den mesta äran - eller skulden.
l(arakteristiskt för det statsmannasläkte, under h vilket förslaget tillkom,
är hvad som enligt De Geers »Minnen» tilldrog sig vid det samtal i Sept.
1857, i hvilket kronprins Carl såsom regent första gången erbjöd honom justitie-
statsministersämbetet. De Geer beskrifver själf, huru han därvid afböjde för-
troendet och såsom skäl därför bl. a. anförde, »att», såsom det heter i ’Min-
nena’, »kronprinsen icke kunde känna mina politiska åsikter, då jag knappt ·
kände dem själf, och att jag icke kände hans egna tankar. Af desse utveck-
lade han nu», heter det vidare, »föga, men sade: inga allnzänna val» (kurs.
af oss), hvarpå följde ett uttalande rörande normen för befordringar( Detta
senare uttalande motsäger De Geer, men i fråga om valen har han ej att
förtälja om någon opposition mot kronprinsens förbud. (I s. 162 .) Karak-
teristisk är, säga v1, denna berättelse; den visar oss å ena sidan en regent,
som har en bestämd uppfattning af det förkastliga i ett visst representations-
system, men som dock efter fyra år låter sin främste rådgifvare föreslå dess
genomförande, å den andra sidan denne rådgifvare så obestämd i en af tidens
viktigaste frågor, att han vid sitt inträde i kabinettet icke finner anledning
opponera sig mot programmet: »inga allmänna val», men icke dess mindre
fyra år därefter gör genomförandet af just detta valsystem till kabinettsfråga.
Det första uppslaget till representationsförändringen daterar sig enligt
»Minnena» från 1861, då De Geer den 16 Juli efter några föregående samtal
till konungen inlemnar en promemoria, hvari han såsom sagdt gör frågans
upptagande af regeringen till villkor för sitt kvarstannande i ämbetet. Vi
hafva ofvan framhållit, att något skäl, hvarför frågan just då väcktes, ej finnes
antydt. Huruvida impulsen, såsom man förut antagit, kommit från de skrif-
velser till regeringen med anhållan om åtgärder för en representationsförän-
dring, som borgare- och bondestånden antogo den 24 0kt. 1860, därom sak-
nas sålunda hvarje uttalande, ja, dessa skrifvelser finnas. ej ens i »J\!Iinnena»
omnämnda. En närmare upplysning härom hade dock så till vida varit så
mycket mer önskvärd, som eljes stämningen 1860, enligt hvad SvEDELIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
