Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17–18 - H. C. S.: Louis De Geer såsom statsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57 2 LOUIS DE GEER SÅSOM STATSMAN.
verk, än de med hvi]ka vi nu sysselsatt oss. Men utrymmet tillåter oss eJ
större utförlighet. Vi inskränka oss därför till att endast framhålla den tack-
samhet, som vi svenskar ovedersägligen äro honom skyldige för hans manliga
hållning emot de norska anspråken under ståthållarestridens dagar. Ty värr
måste emellertid nu konstateras, att han i norska frågan ej längre är den
samme som förr.
Det är ett ofantligt afstånd mellan de ord De Geer fäl1de 1859-6 2
1
)
och samme mans yttrande trettio år senare, att »man knappt kan neka, att norr-
männen hafva rätt i realiteten af nästan alla deras påståenden» och att man
hvad angår unionen »icke längre kan bygga på föreningens historiska grund
utan framförallt måste akta på den allmängiltiga rättsgrunden» (II s. 2 74).
För S,1
ensk Tidskrifts läsare behöfver ej framhållas, hvad en slik medgift åt
alla - eller nästan alla – norska anspråk innebär. Af en instängd kammar-
lärd som filosofiskt ur sitt eget medvetandes djup framskapar nya statsformer
kunde man möjligen väntat detta teoretikerns förakt for historiens resultat.
l\1en att en fordom aktiv politiker öfverger det varandes fasta mark för att i
stället bygga på en »allmängiltig rättsgrund », hvars hela existens är minst sagdt
omtvistad, det är mer än öfverraskande och kan endast förklaras därigenom,
att mD.nnen icke längre är någon politik er. Någon praktisk betydelse för
dagen har därför ej heller De Geers uttalande, men däremot är det ett vik-
tigt bidrag till hans karakteristik. Om nämligen De Geers hållning under
ståthållarestriden varit grundad i djupt rättsmedvetande, så vore hans nuva-
rande affall en orimlighet. Men när ingen brygga finnes mellan de svenska
och de norska ståndpunkterna, kan endast ett djärft språng föra öfver klyftan,
och vid detta språng synes ingen barlast af fast öfvertygelse varit De Geer
hinderlig. Det är hans gamla önskan att medla som här leder honom. Men
då medling för närvarande är omöjlig, får väl De Geer dela den misslyckade
medlarens vanliga öde, att misstros från alla håll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
