Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19–20 - Lenn. Kjellberg: En återuppstånden författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ÅTERUPPSTÅNDEN FÖRFATTARE. 593
nitid, men mot slutet framträda spåren af rnaskarnes verksamhet alltför ofta,
och på andra ställen är texten utplånad, så att läsningen af vissa sånger er-
bjuder oöfvervinnerliga svårigheter. Att vi ega början af rullen, har man slutit
däraf, att till vänster om den första kolumnen lemnats en fri plats. Däremot
saknas slutet, och det är icke möjligt att säga, huru lång rullen ursprungligen
varit. H vad skriftens ålder beträffar, vill Kenyan, ehuru endast med den
största reservation i betraktande af det ringa antal daterbara äldre papyrus-
manuskript, s0111 vid en jämförelse stå oss till buds, approximativt föreslå det
andra eller tredje århundradet e. Kr.
Hvem var då denne Herondas eller Herodas? Ty begge formerna
förekomma hos senare författare, som citera honom, medels hvilka citat det
äfven varit möjligt att identifiera de nyfunna dikterna, som på papyrusrullen
sakna författarnamn.
I-Ian lefde enligt det sannolikaste antagandet i det 3:dje århundradet f.
Kr. något senare än Teokritos under konung Ptolemaios Evergetes’ regering
i Egypten, (246-2 22), och synes ej hafva hört till de mera berömda skal-
derna under detta epigonernas tidehvarf. _Att han dock icke saknat popula-
ritet, därom vittnar den omständigheten, att en så sen författare som Stobaios
i början af 6:te århundradet e. Kr. åtminstone känt till citat ur hans skrifter.
Om. hans lif och personliga förhållanden veta vi så godt som intet, om vi
icke till biografiska data skola räkna de osäkra gissningar, som man på grund
a.r enstaka ställen i hans dikter framställt om hans fädernesland eller hufvud-
sakligaste hemvist. Man har nämligen 1 detta afseende gissat dels på Kos,
dels på Kyzikos. Andra hänsyftningar i dikterna peka mot Kios, Erytrai och
Delos. Så mycket synes med tämligen stor visshet kunna sägas, att det var
i den östra delen af den grekiska världen, på aigaiska hafvets öar och östra
kust, som Herondas var mest hemmastadd.
Dikterna äro skrifna på ett versmått, som grekerna kalJade den haltande
jamben, koliamben, i hvilken hvarje vers slutade med en sponde eller troke i stället
för en jamb. Denna versart hade redan tidigt kommit till användning. Den
mest berömde af de skalder, som för sina sånger begagnade sig af detta för en
högre poetisk flykt ej skapade versmått, var »smädediktaren » Fiipponax, som lefde
i det sjätte århundradet f. Kr. Under den alexandrinska tiden blef det vanligt att
skrifva små dramatiska utkast, s. k. mimiarnber på detta versslag, hvilket under
denna sengrekiska period synes hafva åtnjutit stor popularitet. De alexan-
drinske koliambförfattarne skilde sig från sina föregångare därutinnan, att de
i enlighet med tidens fredligare och spakare skaplynne ej mer läto sina per-
sonliga ovänner och vedersakare känna udden 1 sitt bitande skämt, utan
Svensk Ti’dskrijt I892 ; I9, 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
