Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19–20 - Några ord om religionen och den mänskliga samfundsordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om religionen och den mänskliga
samfundsordningen.
Den internationella rättsordningens problem. I. -Den internationella rätts-
()rdningens problem i dess förhållande till den allmänna rätts- och samhällsläran. Akademisk
afhandling af H. G. VALLGREN. Upsala 1892.
Det är en publikation af mycket egendomlig beskaffenhet, som föranledt
oss till några betraktelser i denna fråga. I och för sig är denna för filosofiska·
doktorsgraden utgifna afhandling väl eJ enligt vår åsikt förtjänt af något all-
n1ännare offe.ntligt uppmärksammande, liksom ju ock endast i undantagsfall så-
<lant plägar skänkas åt den akademiska disputationslitteraturen. Men de åsikter,
författaren däri uttalar, synas oss så egendomliga och så lätt egnade att föran-
leda 1nissförstånd, i flera afseenden, att de ur denna synpunkt väl motivera
dessa betraktelser.
Ur hvad han anser vara den Boströmska samhällslärans ståndpunkt, tror
s1g nämligen författaren kunna draga den slutsatsen, att ett »världsrike», en
stadgad rättsordning staterna emellan kan komma till stånd endast under form
a.f en kyrka) som skulle undertrycka så godt som all frihet på det religiösa
-Området, såväl för staterna som för den enskilda människan, samt att denna
1nak~ kan eller rent af rätteligen bör fattas som monarkisk d. v. s. så att den
utöfvas af en åtminstone i någon mening ofelbar »pontifex maximus», - · hvil-
ket ju alltför väl kan öfversättas med på
/ve.
Huruvida dylika i katolsk och medeltidsartad riktning gående konsekven-
ser verkligen kunna dragas ur den Boströmska samhällsläran, sådan den histo-
riskt föreligger, är här icke stället utreda. Att detta aldrig varit Boströms
mening, är väl klart för en hvar, som något känner hans samhällslära.
· Men författarens ställning till en viss historiskt gifven samhällsteori, må
lemnas därhän. Under disputationsakten framhölls, att Boströms allmänna upp-
fattning af samhället är i vissa afseenden antikverad, och af hans egna efter-
följare vederlagd. (Se C. Y. Sahlins »Några tankar om människan och sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
