Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19–20 - Några ord om religionen och den mänskliga samfundsordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORD OM RELIGIONEN OCH DEN MÄNSKLIGA SAMFUNDSORDNINGEN. 603
hället», U psala I 887). Hellre än att inlåta oss på detta historiska spörjsmål
vilja vi emellertid ett ögonblick dröja vid något som för allmänheten väl är
af större intresse, nämligen författarens egna, högst besynnerliga åsikter.
Det är j våra dagar sällspordt att finna ett så fullständigt underkännande
af religionsfrihetens grundsats, som det hvartill förf. ansluter sig. Att icke blott
icke individen, ej ens staten eller hvad man väl med Boström skulle kalla fol-
ket finge vara herrar i sitt hus på det religiösa området, att vilja återföra
mänskligheten i det hela till papismens ståndpunkt, är en åsikt så betänklig,
att den påfordrar protest i religionens, mänsklighetens framtids och - vi till-
lägga, den svenska filosofiens .intresse.
Religionen behöfver visserligen ej alldeles a.fgjordt för författaren samman-
falla med en mänsklig samfundsordning. Men ditåt tenderar obestridligen hela
hans uppfattning. Religionens sak på jorden skall nämligen enligt hans åsikt
bindas vid en sidan sarnfundsordning. Af’ denna är ej blott den enskildes,
utan ock folken? religiösa lif beroende.
Vår religions höge stiftare bröt med detta uppfattningssätt, bröt fullstän-
digt, och denna brytning kostade honom lifvet. Ur kristlig synpunkt är där-
med domen fälld däröfver.
Författarens åsikt medför ett underskattande af tvänne för religionen myc-.
ket väsentliga bestämningar - universahtet å den ena~ individualitet å den
andra sidan. - Religionen är universell, den ställer människan i vida djupare
och mer omfattande förhållanden än någon mänsklig samfundsordning förmår.
H varje sådan samfundsordning kan blott afse människans förhållanden till sina
likar inom denna världen, och begränsas religionen till dessa, förlorar den sin
universella karakter. Det är förhållanden af mer omfattande karakter än dessa,
som den religiösa bestämdheten afser. Den afser förhållandet till hela världens
upphof, och därmed till världen i det hela. Att mer eller min<:lre bestämdt
- bestänidhet är hvad man minst kan beskylla författaren för - binda detta
vid förhållandet till en än så omfattande mänsklig samfondsordning, är att binda
religionen vid mä!}skliga förhållanden, från hvilka den dock ej utan genom en
om än förstucken antropomorfism kan bindas. Samhället i sin äfven mest uni-
versella form är en mänsklig institution, som, hur omfattande och fullkomlig
den än är, dock aldrig får sammanställas med själfva den gudomliga världs-
ordningen.
Å andra –sidan måste från författarens ståndpunkt förbises religionens in-
dividuella och ·därmed hennes personliga sida. _ Religiöst bestämd blir männi-
skan icke därigenom, att hon ansluter sig till en mänsklig samfundsordning, utan
endast därigenom att hon känner sig såsom ett med det i individuell form fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
