Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19–20 - Några ord om religionen och den mänskliga samfundsordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N1GRA ORD OM RELIGIONEN OCH DEN MÄNSKLIGA SAMFUNDSORDNINGEN. 60"’
J
Olidligt för de moderna folken blefve att på detta sätt afstå från tankefrihetens
heliga grundsats, olidligt för folken, olidligt för den enskilde.
Snarare sympatisera vi med läran om nationernas samrnanväxning, på
organisk och naturlig väg, en lära den författaren visserligen ej kan undgå att
tangera, men om hvilken han dock ej synes hafva tagit djupare kännedom.
Helt och hållet anse vi oss dock ej heller kunna ansluta oss till denna, så vidt
den nämligen innebär, att nationerna skulle förlora sin sanna själfständigheL
Vi finna ingen ·svårighet vid bibehållandet af denna äfven inom ett världsrike,
blott den rätt fattas och ej bindes vid yttre maktställning såsom sådan.*
Ändtligen måste en protest också afgifvas ur den svenska filosofiens syn-
punkt. I likhet med filosofien i det hela befinner sig denna för tillfället i ett
tillstånd af brytning. Den Boströmska ståndpunkten, som länge varit den i det
hela rådande, kan icke längre sägas vara bestämmande för henne, minst i den
mening, hvari den fordom varit detta, utan måste betraktas såsom i många afse-
enden antikverad. Särskildt gäller detta just samhällslärans område. Detta förhål-
lande torde emellertid ej ännu vara allmänt kändt**. Dessutom är den Boströmska
filosofien, ännu åtminstone, den öfvervägande faktiska utgångspunkten för det filoso-
fiska arbetet i vårt land. Det är under sådana omständigheter en ledsam företeelse,
att någon offentligen uttalar, att obskurantistiska, papismen gynnande konsekvenser
kunde dragas af denna filosofi, hvilket allt för lätt kan sätta hela den svenska filo-
sofien i misskredit. Naturligt är det dens rätt, som tror sig kunna göra detta,
att offentligen uttala det, men det blir då äfven andras rätt och skyldighet,
som egnadt sig åt bearbetningen af vår svenska filosofi, att offentligen och på
det mest bestämda sätt inlägga den kraftigaste gensaga, mot slika konsekven-
ser, oberättigade i allra högsta grad, äfven om man ställer sig på själfva den
rena Boströmianismens ståndpunkt. Något medhåll i sak lär en filosofisk di-
lettant, som framställer läror af liknande slag, aldrig finna hos någon svensk
tänkare, som är värdig detta namn.
* I förbigående påpeka vi den besynnerliga tolkning förf. gifvit af Boströms lära om
statsmakternas suveränitet. Enligt Boström är egenskapen suveränitet visst ej något för sta-
ten specifikt. Den tillkommer hvarje samhälle, hvarje människa och innebär blott befogenhet
att i sina angelägenheter besluta. Något hinder för själfständig subordination under ett högre
innebär ej detta, vare sig frågan är om staten eller någon annan makt i mänskligheten.
n Det synes ej ens vara bekant för en eller annan svensk författare i filosofiska ämnen,
hvilket synbarligen röjer sig däri, att hänsyn ej tagas till de nyare åsikterna, dessa må sedan
gillas eller ogillas.
L. H. Å.
- - -oo-p<§>ci-c>-<>––
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
