Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19–20 - Några ord om religionen och den mänskliga samfundsordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
604 N_Å.GRA ORD OM RELIGIONEN OCH DEN MÄNSKLIGA SAMFUNDSORDNINGEN.
trädande hela. Men detta sker och måste ske på mycket olika sätt hos olika
individer. Om religionens form bindes vid en viss, för ett helt folk, ja t. o. m.
blott för en viss familj, gemensam bekännelse, rubbas dess kara1~ter af indivi-
duell - än mer, om bekännelsen skulle gälla för hela mänskligheten. Detta
kunde möjligen vara drägligt, endast i den mån bekännelsen blefve så allmän
och, om vi så få uttrycka oss, så »utvattnad», att den förlorade ·karakteren af
verklig bekännelse i religiös mening. Men hvartill ett dylikt skema, utan kon-
kret religiöst innehåll egentligen skulle tjäna, är svårare att förstå.
Religionen må vara en samhällsangelägenhet. Men den är tillika en indi-
viduell personlig angelägenhet, en sak som höjer individen öfver hvarje form
af mänskligt samhälle, just genom dess rent omedelbara beroende af Gud själf.
Detta har förf. i likhet med den katolska kyrkan fqrbisett, och detta dömmer
hans åsikt såsom ur religiös synpunkt djupt felaktig och förkastlig.
Hans åsikt tarfvar ock, såsom sagdt, en protest ur synpunkten af mänsk-
liglzetens framtid.
Detta blir väsentligen en protest ur d_
et mänskliga samhällets synpunkL
Att det mänskliga samhällets utveckling aldrig kommer att fortgå i den
riktning, författaren tänker sig, är väl klart, måhända tror han själf knappt på
sitt ideals förverkligande, ehuru han anser detta önskvärdt. Vi gifva honom
rätt däri, att det en gång skall varda frid på jorden, och att denna frid ytterst
skall hvila på religionens grund. Frågan t. ex. om Lothringens ställning skall
nog en dag afgöras på samma fredliga sätt, som man nu afgör städers och
landsändars administrativa ställning inom Sverige. Vi söka grunden till denna
vår åsikt i den likhet de internationella förhållandenas ordnande allt mer an-
taga med förloppet, då de mer eller mindre privata småningom i allt vid-.
sträcktare kretsar ordnades i rättens form. Man jämföre t. ex. blodshämndens
reglering och inskränkning med det sätt, hvarpå kriget nu regleras. Det
egentligen civiliserade Europa har ock ytterst~sällan, om någonsin, åtnjutit ett
så långt fredslugn som under de tvänne sista årtiondena. Vi tro på detta
framtidsideal äfven på grund af den höjning af själfva humanitetsmedvetandet,
som obestridligen i högsta grad utmärker de sista århundradenas europeiska
kultur. Men genom en återgång till papismen, vore det än i modifierad form,
tro vi för ingen del att målet kan eller bör vinnas. Papismen må hafva haft
sitt historiska berättigande under rnedeltiden i följd af de germanska folkens
dåvarande omyndighetstillstånd, och den har nog då uträttat ej så litet godt.
Att nu återgå till dess välde vore för de nutida europeiska folken att öfver
sig själfva uttala en omyndighetsförklaring, där en sådan saknar all hemul.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
