- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Andra årgången. 1892 /
608

(1870-1940) [MARC] [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19–20 - Ibsens tvänne senaste arbeten - I. J. A. Eklund: Om »Hedda Gabler» och »esteticismen»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


608 IBSENS TVÄNNE SENASTE ARBETEN.
för att hänge sig åt det observationsfåneri, hvartill en krystad s. k. realism
velat nedsätta både vetenskap och konst. En karakterstecknare bör väl åt-
n1instone ha rätt att låta sin hjälte »löpa linan ut». Och att själfva slutet i

och för sig icke skulle kunna vara verklighetstroget, kan man väl knappt påstå
- »sligt noget» gör man nog i våra dagar. »Redda Gabler» är nog, »bitvis»,
-sann verklighet ibland oss, mer än man någonsin tror.
En annan sak är, att stycket kan vara estetiskt onjutbart. Det gör ett
pinsamt intryck, då man läser det. Och det kan möjligen vara en outförbar
sak att visa, hur »esteticismen gör bankrutt» så, att denna bankru_
ttmässighet
verkar estetiskt. Men om nu det estetiska icke är det högsta – ens på
teatern?
»Esteticism » hvad är nu det för något? Detta slagord skulle beteckna
den åskådning eller lifspraktik, som sätter det estetiska intrycket såsom det
högsta i lifvet med tillbakasättande och negligerande af det religiösa, ·det mo-
Taliska, rätt och sanning o. s. v. Askådningen är helt visst mycket gängse.
Den har äfven formulerat sig till teori. Moralen skall icke mer ha någon gil-
tighet, har man förkunnat oss. Skönhetssträfvandet skall komma i stället. »Mod
skönhed higer tiden», sade Ibsen för ett par decennier sedan. Och han hade
rätt. · Den gör nog så ännu. Men kanske dess exclusiva jakt efter skönheten
gjort, att den är på väg att gå densamma förlustig?
I »Redda Gabler» möta vi en rad människor, som hylla esteticismen.
Religionen är för dem en öfvervunnen ståndpunkt. Gud spelar ingen roll an-
norlunda än såsom en glosa med liten begynnelsebokstaf. Moralen hör man
eller ser man icke mycket af. Hjältinnans valspråk är detta: »i skönhed».
* *

*


Det finnes emellertid till att börja med en person - omedvetet en re-
presentant för de öfvervunna ståndpunkterna - som ej hör till esteticisterna.
Det är »Tant Tesman». Räknar man den gamla pigan med, så blir det två.
De äro representanter för »en svunnen humanitet». Men det observerade man
icke, ty man saknar förmåga att erkänna det goda, om det uppträder i mindre
fin kostym. Publiken kunde naturligtvis icke hysa någon sympati och knappt
ens observera dessa »pjaltiga» typer, såsom en kritiker uttryckte sig. Därtill
satt det för mycket af Redda Gabler i det ärade publikum. Tant får icke
rum i droskan för Heddas hatta.skar. Och jag tror ej allmänheten borde finna
-
det underligt. Hon var nu icke fin, stackaren. Hon älskar och unnar sma
kära allt godt. Hon unnar dem rikligt af den friska morgonluften, men hon
förstår sig icke på att draga för förhängena, så att det blir detta »mildere,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 18 14:03:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1892/0622.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free