Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Reinhold Geijer: Om Pestalozzi. Tvenne populära föreläsningar. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 O1\I PESTALOZZI.
riktigt till gangs. Och då är det., som det går upp ett ljus för honom.
Han får en plötslig., oemotståndlig ingifvelse, son1 han själf uttalar i de
orden: »
jag vill blifva skolnzästare>), Och förhåll?,ndena voro nu också
gynnsamma för realiserandet af denna föresats.
* *
Vi ha hunnit till år I 798 och äro alltså midt uppe i den stora
revolutionen. De franska revolutionshärarne hade öfversvämmat Schweiz.,
de gamla formerna voro sönderbrutna och de många själfständiga kan-
tonerna hade enats till en enda odelbar republik under namn af Helve-
tia, hvilken naturligtvis enligt franskt mönster skulle styras af ett s. k.
direktorium. De gamla urkantonerna SchwUz, Uri och Unterwalden för-
sökte dock i det längsta att hålla på sitt oberoende och sin 500-åriga
författning, och U nterwalden gjorde öppet uppror mot den helvetiska
republiken. Genast sändes dit en fransk härafdelning, som sköflade lan-
det och brände kantonens största stad, Stanz. Följden blef ett jämmer-
ligt elände, kring stadens ruiner san1lades en stor skara föräldralösa och
fullkomligt utblottade barn, som vederbörande ovillkorligen måste göra
något för. Hit skickades Pestalozzi på uppdrag af direktoriet för att
taga vård om dessa barn och sörja för deras uppfostran och första un-
dervisning. För detta ändamål uppläts åt honom ett gammalt öfvergif-
vet nunnekloster, och han fick äfven ett litet statsanslag, men för öfrigt
lemnades han helt och hållet åt sig själf.
Pestalozzi är icke längre ung, han är redan femtioett år, och
han är fullt medveten därom, att nu är det kritiska ögonblicket i hans
lif kommet, nu eller aldrig gäller det att visa, om han verkligen duger
till någonting ordentligt. Man måste medge, att det var ett ingalunda
lätt uppdrag, han fått af direktoriet, men så bör man också obetingadt
gifva honom det erkännandet, att han gjorde allt, hvad i mänsklig makt
stod för att gå i land därn1ed med heder. När han sedermera ser till-
baka på sin verksamhet i Stanz, betraktar han den såson1 sitt viktigaste
läroår såsom lärare och uppfostrare, och han yttrar därvid bland annat,
att >)nöden varit hans bästa läromästare». Lemnad alldeles åt sig själf,
utan biträden och undervisningsmateriel och snart sagdt utan alla yttre
hjälpmedel och omgifven af en skara (ända till 80) fullkomligt okunniga
och delvis rätt vanartiga barn, måste han anstränga sig till det yttersta
för att i trots af alla svårigheter ernå äfven de allra enklaste och n1est
elementära resultat. Han tvangs sålunda af omständigheterna till ett
ideligt experimenterande, och under detta trefvande hit och dit, till en
början tämligen i blindo., som han själf bekänner, var det, som han hit-
tade, pröfvade och utbildade mer än ett af sina bästa metodologiska
konstgrepp; men framför allt samlade han därunder en rik skatt af psy-
kologiska iakttagelser och erfarenhetsrön, so1n det längre fram i tiden
blef honom förbehållet att närmare bearbeta och tillgodogöra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
