Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Reinhold Geijer: Om Pestalozzi. Tvenne populära föreläsningar. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM PESTAL ozzr. I I
och yttre svårigheter att kämpa emot. Redan I 8I 5 hade han genom
döden förlorat det stöd, han haft i sin utmärkta hustru, och som blifvit
honom o’.lnic=.~ligare, i samma mån som hans lynne med åren blifvit
alltmera nervöst och lättretligt, något som i förening med hans medfödda
brist på ordningssinne gjorde honom mindre lä1nplig till skolchef. Detta
gaf anledning till mycket obehagliga slitningar inom lärarepersonalen,
hvilka slutligen ledde därhän, att två af de dugligaste lärarne lemnade
skolan. Och då härtill sällade sig ekonomiskt trassel, var måttet rå-
gadt, och Pestalozzi nödgades att stänga sitt institut år I 825. Dessför-
innan hade han likväl hunnit att i närheten af Yverdon inrätta en liten
småbarnsskola, som blifvit af stor historisk betydelse därigenom, att en
resande engelsman, som besökt densamma och omfattat den med lifligt
intresse, efter dess mönster inrättade dylika skolor i England, hvilka så
.åter i sin ordning tolf år senare efterbildades flerstädes i Schweiz.
Sitt sista lefnadsår tillbragte Pestalozzi hos sin sonson på Neuhof,
under samvetsgrann själfpröfning och allvarligt begrundande af sitt verk-
samma lif. Frukten häraf föreligger i de båda skrifterna Schwanengesang
,och Meine Lebensschicksale als Vorsteher ’meiner Erziehungsinstitute in
Burgdorf und Iferten. Här erkänner han öppet med sin vanliga älsk-
värda uppriktighet, icke blott att undervisningen i hans skola i mer än
ett afseende råkat in på afvägar och missriktningar, utan äfven att detta,
oafsedt allehanda yttre omständigheter, berott i sin mån äfven därpå,
att hvarken han själf eller - än mindre - hans medlärare alltid varit
fullt på det klara, vare sig med de allmänna metodologiska grundsatserna
•
eller deras rätta tillämpning inom speciella områden. Emellertid har han
så småningom fått en allt klarare och säkrare syn åtminstone på de
stora ledande grundtankarna i sina filantropiska och pedagogiska reform-
sträfvanden; och dessa söker han nu, när det skymmer mot lifvets kväll,
att samla ihop, slutgiltigt formulera och testamentera åt eftervärlden så-
som den innersta oförstörbara kärnan af sin rika lifsgärning. Ännu i det
sista sysslande med barmhärtighetsverk dog han vid 83 års ålder den I 7
februari I 827.
Jag har sökt att teckna de allmänna dragen af Pestalozzis lif och
verksamhet. Denna lefna.dsteckning må nu närmast gälla såsom en, som
jag hoppas, tillräckligt fyllig kommentar till de inskriptioner., som finnas
å fotställningen till hans staty i Yverdon. På högra sidan af denna läser
n1an en fransk öfversättning af den tyska inskriften på hans graf (i
Birr i i\.argau) :
"Sauveur des pauvres a Neuhof,
P’ere des orpheb:ns a Stanz,
Fondateur de l’ecole populai’re a Burgdo1f,
Educateur de l’humam·te a Yverdon,
Tout pour les autres, pour lui . . . ri"en."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
