Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Bokanmälningar och litterära notiser - Kunskap i främmande språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 LITTERÄRA NOTISER.
Huruvida språkstudier i denna utsträckning 1 vår tid äro oundgängliga
för den svenska allmänna bildningen, därom kunna väl emellertid meningarne
vara delade. Vår egen litteratur är numera, då man räknar dit ej blott böcker
utan äfven tidningar och tidskrifter, så pass rikhaltig och innehåller så mycket
äfven af utlandets bildningsskatter i öfversättningar, öfversikter och notiser, att
i själfva verket en både mångsidig och gedigen allmän bildning torde kunna
förvärfvas utan främmande lektyr. De flestas tid torde näppeligen ens när-
melsevis räcka till för att tillgodogöra sig Sveriges bästa litterära alster, och
fråga kan vara, om det ej då är en dålig andlig ekonomi att försumma be-
gagnandet af de närmast till hands liggande litterära håfvorna för att med
mycken tidsförlust inhemta förmågan att i stället ösa ur aflägsnare bildnings-
källor, - »gå öfver ån efter vatten».
Det sagda gäller naturligen icke vid högre vetenskapliga studier eller vid
förvärfvandet af en djupare fackbildning. Därvid måste man förvisso genom
omfattande språkfärdighet söka medborgarerätt inom den internationella »lärda
republik», om hvilken man under förra århundradet så my~ket talade. Veten-
skapen, konsten och industritekniken erkänna i våra dagar mindre än någon-
sin några gränser mellan folken.
Men att man äfven på dessa områden kan gå mycket långt med brist-
fälliga språkkunskaper, därpå finnas eklatanta exempel. – Att en modern dra-
matiker rörande sin konsts teknik framför allt har att gå i skola hos frans-
männen, det torde vara, ännu i våra, realismens dagar, en lika allmän åsikt
som det var det under den franska klassicitetens gyllene tider. Henrik I b-
s en förvånade emellertid nyligen den litterära världen med den till en fransk
reporter afgifna bekännelsen, att han icke kunde läsa de franska tidningarnes
omdömen om hans pjeser ! - En liknande bekännelse har vår tids ryktbaraste
filosof Herbert S pencer nyligen aflagt rörande sin oförmåga att läsa på
originalspråket det folks litteratur, som väl otvifvelaktigt står högst inom vårt
århundrades filosofiska forskning. I den r89 r utkomna fjärde delen af sin
Etik, skrifver nämligen Spencer i tillägget A bl. a. följande, som vi för kurio-
sitetens skull återgifva i öfversättning.
»De i kapitlet öfver ’Rättens formel’ framställda grundläggande satserna ut-
talades af mig redan i mitt arbete ’Social Statics’, som utkom första gången
i slutet af år 1850. Jag trodde då mig vara den förste, som uppställt lagen
om bka frihet såsom det uttryck, i hvilket rätten såsom sådan, stödd på de
mest olika exempel, abstrakt kan sammanfattas; och i denna tro förblef jag
mer än trettio år. Men i den andra af de tvenne artiklar om ’Herbert Spen-
cers samhällsteori’, som Mr F. W. Maitland i åttonde bandet af tidskriften
’Mind’ (1883) offentliggjort, påvisades sid. 508-509, att redan Kant uttalat
en liknande åsikt, ehuru visserligen i en annan form. Då jag icke är mäktig
det tyska språket, så kunde jag hvarken läsa de af Mr Maitland anförda tyska
citaten, ej heller efter originalet pröfva riktigheten af hans påstående.» –
Därefter berättar Spencer, hurusom han först r88 7 genom en engelsk öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
