Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2–3 - I unionsfrågan. Brefväxling mellan Björnstjerne Björnson och Harald Hjärne - III. Harald Hjärne: 30 Januari 1893
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I UNIONSFRÅGAN. 77
länge förundrat mig, att Norges vänster icke har funnit det ändamåls-
enligt att tills vidare, liksom högern, uppställa ett program, som ej öp-
pet strider emot den svenska uppfattningen af unionens folkrättsliga natur.
Den )>gemensamme» utrikesministern enligt Eder högers plan är
åtminstone i yttre måtto folkrättsligt tänkbar. Däri ligger den planens
styrka (i våra diplomaters ögon), så uppenbar dess orimlighet än är i
konstitutionellt och parlamentariskt afseende, - och därmed äfven me-
delbart dess fara för själfva unionens bestånd.
H vad jag skrifvit om i det förra brefvet torde vara både folkrätts-
ligt och konstitutionellt tänkbart inom unionen. Dess utförbarhet i öfrigt
är en fråga, som det naturligtvis icke här lönar mödan att narmare un-
dersöka. Det föreföll mig, som om en sådan anordning kanske vore
egnad att något lindra det norska folkets bitterhet öfver sin ställning
inom unionen, så länge unionen måste upprätthållas.
Däraf, att Ni helt och hållet afvisar denna fråga, drager jag blott
den slutsatsen, att Ni ej vill veta af en norsk likställighet inom den verk-
liga unionen, så långt unionen tillstädjer en sådan likställighet. Ni vill
ej ens veta af något område inom den verkiiga unionen, där Norge kan i
sanning uppträda såsom ett politiskt >)foregangsfoll{>), och så, att »Norden
kan få nytta)> af Eder.
Men kanske medgifver Ni’) att en sådan fråga, framställd af en svensk,
åtminstone icke vittnar (hvad frågan eljes må betyda) om något begär
att häfda den »högra)> platsen åt Sverige inom allt, som rör unionen.
* *
Ni talar äfven om Ryssland. På hvilka underrätteler eller förbin-
delser Ni stöder Edra omdömen om den ryska politiken, vet jag ej. Men
äfven jag känner litet till Ryssland. Jag har vistats där i åratal och
studerat i synnerhet dess historia under ännu längre tid af särskildt fack-
intresse. Emot det ryska folket hyser jag ingen fördom. Jag har knutit
och underhåller gärna åtskilliga ryska förbindelser, - naturligtvis blott
inom den vetenskapliga världen.
Att här utbreda mig öfver den ryska politiken kan icke falla mig in.
Jag vill blott framhålla såsom ett historiskt resultat, att alla gamla
räkningar mellan Ryssland och Sverige böra anses vara en gång för alla
uppgjorda. Uppgörelsen skedde genom ett svenskt-ryskt förbund, till
hvars frukter bland annat höra: å ena sidan Rysslands stärkta maktställ-
ning i Europa, - å andra sidan den svensk-norska unionen. Förbundet
är för länge sedan utlupet, men för uppgörelsens rubbning finnes intet
skäl å någondera sidan.
Visserligen har vår union med Norge alstrat vissa frön till nya ryska
förvecklingar med Sverige, och unionens sprängning kan därtill lägga några
andra. Att något svenskt landområde skulle vara särskildt begärligt för
den ryska politiken, har åtminstone mig veterligen icke offentligen blif-
vit sagdt i Ryssland. Däremot har jag själf många gånger bevittnat, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
