Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4–5 - Reinhold Geijer: Om Pestalozzi. Tvenne populära föreläsningar. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 OM PESTALOZZI.
hos hvarje barn alltid i någon mån säreget bestämda anlag - men väl
att märka och fasthålla under ledning af trons och kärlekens grundkrafter
såsom herskande makter, såsom allt det öfriga sammanhållande och har-
moniskt ordnande principer. Och tydligen är det väsentligen samma le-
dande grundtanke, som han endast velat formulera mera kort och präg-
nant, när han uttrycker sig annorstädes så, att »allmän uppodling af män-
niskonaturens inre krafter till ren människovishet är bildningens allmänna
mål äfven för de lägst ställda människor».
Frågar man åter, huru Pestalozzi tror sig kunna säkrast och bäst
främja och vinna ett sådant mål, så är det ju gifvet, att ett någorlunda
uttömmande svar på den frågan skulle sammanfalla med en mer eller
mindre detaljerad redogörelse för hela hans uppfostringsmetod och egen-
domliga undervisningsteknik. Här må tillsvidare vara nog med några
korta antydningar om »den Pestalozziska metodens>
> allmänna art, i syfte
närmast att därmed klargöra, i hvilken närmare bestämd mening denna gör
anspråk på att vara naturenlig. I detta hänseende synes det mig böra i
någon mån framgå redan af det föregående, att Pestalozzis metodik vä-
sentligen och i det hela taget icke kan vara eller vilja vara någonting
annat än tillämpad psykologi. Och detta visserligen, så vidt jag förstår,
med allt fog. Ty något annat medel torde väl icke finnas att varaktigt
och med framgång inverka på ett barns själslif än det som består däri,
att man verkligen lyckas att sätta i rörelse dess egna slumrande krafter
och anlag och sålunda kan genom öfning så småningom stärka och ut-
veckla dessa; och det ligger då tydligen all makt uppå, att detta sker i
riktig ordning och inbördes proportion, genom öfningsuppgifter af väx-
lande art, som i hvarj e särskildt fall äro noga afpassade efter den stånd-
punkt eller den utvecklingsgrad barnet redan hunnit och dessutom ord-
nade och sammanbuµdna så, att de .inbördes understödja hvarandra. l\!Ien
lika klart och tydligt synes det mig då också vara, att vare sig det nu
gäller endast att utstaka de stora allmänna grunddragen till en inom sig
sammanhängande plan för sådana sinsemellan samverkande öfningsupp-
gifter eller att teoretiskt utarbeta ett mera i detalj ingående system af
dylika uppfostringsmedel, så kan man därvid icke med trygghet bygga
på någon annan grundval än en i möjligaste måtto intim och omfattande
kännedom om de krafter, som röra sig i barnasjälen och om den ord-
ning, hvari dessa krafter betinga hvarandra och följaktligen med en viss
inre naturnödvändighet successivt framträda och utveckla sig till allt
större styrka och mognad. Och det torde icke ens vara för mycket
sagdt, om jag tillägger, att ett visst mått af i sådan riktning gående
psykologiska insikter bör komma väl till pass för - och t. o. rn. borde
kunna med en viss rätt fordras af - äfven den praktiske pedagogen, som
i sin dagliga gärning har att i särskilda individuellt bestämda fall och för-
hållanden tillämpa och därefter mer eller mindre själfständigt afpassa och
modifiera en på sådana grunder byggd uppfostrings- och undervisnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
