Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4–5 - Reinhold Geijer: Om Pestalozzi. Tvenne populära föreläsningar. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM PESTALOZZI.
oaflåtliga sträfvan att bringa ungdomens uppfostran och undervisning i
närmare öfverensstämmelse med ;nzänniskonaturen och särskildt det mänsk-
liga själslzfvets immanenta utvecklingslagar. Den synpunkt, hvarifrån
alla hans hithörande betraktelser utgå och hvaraf de alltigenom starkt
beherskas, torde förefalla en och annan väl ensidigt fonnell eller, om
man hällre så vill, formalistisk. När man hör honom tala t. ex. om »all-
män uppodling af människonaturens inre krafter» och uttryckligen be-
teckna detta såsom själfva >
>
elementarbildningens ide», så kunde det ju
ligga nära till hands, särskildt för en mer eller mindre utprägladt »rea-
listisk» och »utilitaristisk» pedagogik, att tyda detta och dylikt tal såsom
innebärande ett förbiseende däraf, att all direkt undervisning väl ändå
måste, - möjligen vid sidan af en sådan rent formelt bildande eller,
såsom det ju också plägar kallas, allmänbildande uppgift - gå väsentli-
gen ut på att meddela bestämda kunskaper och färdigheter af praktiskt
användbar art, vare sig nu i det allmänna lifvet öfverhufvud eller med
hänsyn till särskilda yrken och lefnadsförhållanden. Och jag bör därför-
måhända icke häller underlåta att i förbigående nämna, att en af de mest
graverande beskyllningar, som på sin tid riktades emot uppfostrings-
institutet i Yverdon, också var just den, att dess verksamhet i det hela
skulle tendera till en alltför abstrakt humanitet. Huru vida och i hvad
mån denna beskyllning varit befogad eller icke, skall här icke undersökas..
För så vidt den så varit, har det klandrade förhållandet säkerligen be-
rott mindre på Pestalozzi själf än på en åt det hållet gående ensidighet
hos några af hans medlärare, bland hvilka särskildt den hersklystne
Niederer under de senare åren af institutets verksamhet utöfvade ett allt
mera dominerande och i flere afseenden föga helsosamt inflytande. Helt
visst kan det här icke vara fråga om något annat än en mer eller mindre
tillfällig missriktning i den nya undervisningsmetodens praktiska tillämp-
ning, hvilken så till vida -icke stämt öfverens med Pestalozzis egna inner-
sta afsikter och önskningar, utan tvärtom råkat att komma i uppenbar-
strid med hela andan af hans pedagogiska grundåskådning, sådan som
denna finnes uttalad i hans skrifter. Ty här är det så långt ifrån. att vi
skulle finna honom vara exklusivt intresserad för något slags »abstrakt».
humanitetsideal, att han fastmera vid flere tillfällen inskärper och betonar
vikten och nödvändigheten däraf, att all uppfostran och undervisning tar
stadig hänsyn äfven till hvars och ens »individualläge». Vi få sålunda
höra honom framhålla., hurusom konsten att lefva ett sundt mänskligt lif
består väl icke uteslutande men i alla fall mycket väsentligt i konsten
att >>lefva lycklig i sitt stånd och vara nyttig i sin speciella krets>>, och
häraf draga sådana slutsatser som den att »den fattige bör uppfostras
till fattigdom». Och när han på gamla dagar ser pröfvande tillbaka på
sin verksamhet såsom föreståndare för sina uppfostringsinstitut., så yttrar
han därvid, med tydlig anspelning på de förhållanden, som gifvit anled-
ning till nyss nämnda klander, följande behjärtansvärda varningsord:
»Människan kan blifva tusen saker och barnet måste förberedas till allt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
