Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4–5 - Otto Varenius: Olika unionella rättsåskådningar. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olika unionella rättsåskådningara
II.
Fråga vi nu efter de former, i hvilka Sveriges och Norges samtycke till
en eventuel ändring af unionskontraktet bör inhemtas, så blir svaret, att för
Norges del angifvas de af § 112 N. G., och detta gäller icke blott Norges.
gnmdlov, utan äfven på grund af § I 2 R.A. ändringar i denna senare lag.
lv1en huru ställer sig saken för Sveriges del? Till en början är det då
klart, att ändring i riksakten kräfver Sveriges konungs och representations sam-
tycke och att detta senare kan, om ändringen icke strider mot Sveriges grund-
lagar, vid en riksdag definitivt afgifvas. Är ändringen åter af motsatt karakter,
så måste riksdagens samtycke inhemtas i de för grundlagsändring (i § 8 r R.F.)
stadgade former.
Gäller det åter en ändring af Norges grundlov, så är det först och främst
klart, att Sveriges konungs i denna hans egenskap afgifna samtycke alltid er-
fordras, och emedan saken rör båda rikena, så bör den enligt § 5 R.A. i
sammansatt statsråd af honom afgöras. J\,’.Ien därjemte uppställer sig den frå-
gan, om konungen alltid kan gifva detta sitt samtycke utan att dessförinnan
äfven ha inhemtat den svenska representationens. Vissa bestämmelser i Norges
grundlov slöt han ju 18 I 4 i kraft af sin traktatsrätt, om andra åter måste han
först höra ständerna.
Härtill må svaras som vår åsikt, att då de bestämmelser i Norges grund-
lov, som 1814 på grund af deras förhållande till Sveriges regeringsform förbe-
höllos ständernas pröfning, sedan upptogos i riksakten, och då denna har vits-
ord mot Norges grundlov, så kan en_mot riksakten stridande ändring i Nor-
ges grundlov ej erhålla rättslig giltighet utan iakttagande af de för ändring af
riksakten ofvan angifna former, hvilket naturligtvis medför den praktiska kon-
sekvensen, att ändringen i stället kommer att ske i riksakten.
Ifrågasättes åter en ändring i Norges grundlov, som icke strider mot
riksakten, men i stället mot Sveriges regeringsform, så måste konsekvensen af
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
