Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4–5 - Otto Varenius: Olika unionella rättsåskådningar. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 OLIKA UNIONELLA RÄTTSÅSKÅDNii\GAR.
<let föregående b1ifva den, att lika litet som Sveriges konung r 8 r4 kunde de-
finitivt bifalla de bestämmelser i Norges grundlov, som medförde ändring i
Sveriges regeringsform, lika litet kan han sedermera bifa11a så beskaffade än-
dringar i samma lag .utan att dessförinnan ha inhemtat den svenska represen-
tationens samtycke i af § 8 r R. F. stadgade former. Om så ändringen införes
i riksakten eller endast i Norges grundlov, är, då denna senare äfven är ett
unionsdokument, från rättslig synpunkt likgiltigt.
Ändringar i Norges grundlov åter, som hvarken strida mot riksakten eller
regeringsformen, kunna för Sveriges del af konungen i sammansatt statsråd utan
vidare bifallas.
Allt detta ka.n synas vara ett hårdt tal, och äfven en och annan, som
är med på våra premisser, skulle kanske vilja taga till orda för den uppfatt-
ningen, att Norges grundlov endast) försåvz’dt den gifver förenz·ngsbestämmelser,
skulle falla under den svenska statsmaktens pröfning. Detta skulle då stödjas
på konungens löfte i Mosskonventionen att föreslå endast de förändringar i
Eidsvoldskonstitutionen, som vore nödiga för föreningen. Här förutsättes såle-
des, att Eidsvoldskonstitutionen skulle kvarstå orubbad i de delar, som ej hade
något samband med föreningen, utan rörde endast Norges rent inre förhå1lan-
den. Allt detta är sant, och Norges grundlov innehåller äfven en mängd be-
stämmelser, som från reell synpunkt icke äro föreningsbestärnmelser utan rent
norska, men härigenom upphäfves icke det faktum, att Sveriges konung som
sådan just genom sitt nämnda löfte garanterat norrmännen dessa bestämmelser.
Det finnes således icke en enda § i Norges grundlov, som icke hemtar sin
rättsliga giltighet från den svenska statsmaktens j den ena eller andra formen
gjorda medgifvande och garanti. I full öfverensstämmelse härmed pröfvade och
godkände de svenske kommissarierna r8 r4 den norska grundlagen § för § och
därföre äro de också alla,/onnelt sedda, unionsbestämmelser och Norges grund-
lov i ::;in helhet ett uniondokument. H varje försök att från nyss antydda
reella synpunkt uppdraga en gräns inom densamma med däraf betingad olik-
het i den formella behandlingen skulle stöta på olösliga svårigheter i praktiken
och omöjliggöra hvarje effektiv garanti för vårt fädernesland, att icke någon
mot föreningen och Sveriges rätt inom densamma stridande bestämmelse finge
plats i Norges grundlov. :pen bästa illustrationen på sanningen häraf gifver
det Qvarnska förslaget af r 886, som afsåg 3:tt blott och bart genom ändring i
Norges grundlov gifva tre norska statsråd tillträde till de ministeriella ärende-
nas behandling, och inrymma en norsk stortingskomite granskningsrätt öfver
därtill hörande protokoll. På samma bekväma väg skulle ju också lätt en
egen norsk utrikesminister kunna tillskapas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
