Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4–5 - I unionsfrågan. Tillägg till brefväxlingen mellan Björnstjerne Björnson och Harald Hjärne - VII. Harald Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I UNIONSFRÅGAN.
skaffenhet för öfrigt, så kan det aldrig kallas »lojalt» att tala om umo-·
nens sprängning genom ett egenmäktigt norskt beslut. Och ni lär väl
ej kunna eller ens vilja förneka, att sådant tal ofta har blifvit hördt i,
Norge på sista tiden, fastän Ni nu, liksom Eder höger, synes finna lämp-
ligt att antyda en annan, mera stillsam, men ingalunda mera praktisk,,
»måte for unionens oplösning.»
Den där rysk-norska järnvägen eller hamnen~ hvilkendera det nu
skall vara, borde Ni med allra snaraste förjaga ur Eder fantasi. Det är
icke jag, son1 har lockat Eder in på detta högst ömtåliga kapitel. Men
Ni återvänder ständigt dit igen liksom hypnotiserad af en okänd troll-
kraft.
Då vill jag en gång för alla säga Eder (och Ni kan icke jäfva mina
ord utan en verklig undersökning af faktiska förhållanden)j att Ryssland
har inga andra »transitvarer» att exportera på en sådan där järnväg ge-
nom de norra ödemarkerna - än möjligen soldater. Att importera varor
den vägen kan så mycket mindre passa ihop med Rysslands protektio-
nistiska handelspolitik, som den norska fiskfångstens konkurrens m-
ed den
nordryska är en ständig nagel i ögat på köpmännen i Archangelsk och
deras gynnare i Petersburg. Desse herrar vilja icke veta af en järnvägs-
förbindelse mellan Ryssland och Norges atlantiska kuster, men önska.
däremot en järnväg till H vita hafvet eller murmanska kusten. En sådan
järnväg synes likväl regeringen ännu anse allt för dyr att bygga, men
torde knappast vara benägen att förhjälpa norrmännen till ekonomiska
segrar öfver ryske undersåtar. Blott storpolitiska skäl kunna tala för
Eder norsk-ryska järnväg.
Ännu har man dock ej något bevis ~ör sådana storpolitiska pla-
ners tillvaro å rysk sida. Ni talar om Sveriges trygghet mot »et rus-
sisk anfall nordfra»., i fall Edert infall vinner gehör. Men snarare torde
man ega rätt att tolka Edert »anbud» såsom en (för Eder själf, jag vill
hoppas det, omedveten) vink till Ryssland att annamma just de svenska
landskap, genom hvilka den norska järnvägsförbindelsen med Ryssland
skulle ensamt kunna upprättas. Ni må emellertid icke föreställa Eder,,
att den Petersburgska diplomatien är lika lätt att fånga genom lösa.
förespeglingar som en vanlig norsk folkmötespublik. Det skulle kunna
hända Eder och Edra vänner det sprattet, att Sverige och Ryssland
icke alls komma i delo med hvarandra för Edra besynnerliga >
)anbuds>
>
skull. Däremot må Ni besinna, huru Norge skall reda sig, om efter
dess eventuella skillsmessa från Sverige Ryssland kommer att yrka på
en revision af I 826 års gränsregleringstraktat, liksom en sådan revision
af I 75r års gränsregleringstraktat blef nödvändig efter Norges skills-
messa från Danmark. I sådant fall torde Edra och Edra vänners >)an-
bud>> om hamnar eller järnvägar kunna komma till vederbörlig använd-
ning (utan Sveriges inblandning). Och Ni lär då få skatta Eder lycklig,
om Ni intager en tillräckligt blygsam plats i den blifvande norska
republiken för att slippa andel och ansvar i en dylik diplomatisk för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
