Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7–8 - Robinson: Om Karl af Geijerstams psykologiska studie: Leo Tolstoy - Författarens prestanda på etikens område - Författarens religionsfilosofiska insatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 K. AF GEIJERSTAMS PSYK. STUDIE:· LEO TOLSTOY.
ligt uppbygdt efter Tolstoys ideal), – detta är så själfklart, att det är pinsamt
att behöfva påpeka det.
»Lika litet torde man kunna gifva företrädet åt Nietsches. öfverdrifna in-
dividualism. Det måste finnas en medelväg mellan dessa, hvilken innesluter
den relativt riktiga principen. Den moderna etiken sträfvar efter att grund-
lägga en praktisk morallära, som går en sådan medelväg, och dess främsta
sats lyder: . du skall älska din nästa såsom dig själf. Tolstoy och buddhismen
säger: du skall älska blott din nästa; Nietsche: du skall älska blott dig själf.
Det rätta torde vara att icke gifva mer åt sig själf än åt andra, men ej häller
mz·ndre. »
Med detta pregnanta citat afslutar jag här den etiska afdelningen och
ber få låna er öfoga uppmärksamhet för den sista.
Föriattarens .religionsfi_
loso!iska insatser·
.
Där är han, tyckes mig, revolutionär och i konsekvenserna frånstötande
negativ.
Jag säger: i konsekvenserna, de · nödvändiga konsekvenserna af några
bland hans hårdt formulerade satser.
Jag säg.er icke: i själfva si~nesstämningen bakom alla de hänsynslösa
påståendena. Ty den förefaller mig till sin grundbeskaffenhet djupt religiös.
Man kan JU vara oense med alla befintliga religionsformer och urståndsatt att
tänka sig en för egen räkning, men ändå af daglig erfarenhet känna det reli-
_
giösa behofvet som den väsentligaste af alla en mänsklig varelses lifsyttringar.
I en kulturens brytnings- eller öfvergångstid, som den närvarande, måste detta
vara många tänkande människors läge.
Visst är, att det synes vara den ifrågavarande författarens. Det intrycket
får man lika otvetydigt af studien öfver Tolstoy som förut af >>Hypnotism
och religion», »Modern vidskepelse» och andra, hans smärre afhandlingar.
Tro nu icke, att jag ärnar besvära Eder med några känslouttryck af vare
sig sympati med hans så allvarsamt ansträngande ställning eller antipati i an-
ledning af vissa hans negationer, genom hvilka han efter min tanke negerar
mer än skäligt är; det vore att obehörigt intränga på privatlifvets mark. Jag
vill om möjligt försöka i stället säga någonting förständigt om båda sorterna;
något som jag skulle kunna tänka mig äfven offentligt användbart.
År 1885 utkom af författaren en tidskriftsuppsats med öfverskrift: »Pole-
mik. H vilken världsåskådning är det en människas plikt att omfatta?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
