Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7–8 - Cecilia Bååth-Holmberg: Emil von Qvanten. En lefnadsteckning. III–IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIL VON QVANTEN. 223
kommit till ön, erfor, att Frankrike och England redde sig till krig mot Ryss-
land. Det var detta, som gaf honom planen till den brcskyr, hvilken år
1854-55 anonymt utkom i tvenne häften under namn af »Fennomani och
Skandinavism» af Peder Särkilax.
Han diktade äfven nu de båda vackra poemen »Sverige till Finland»
och »Suometar», fyllda af förhoppningar på den kommande stridens följder:
- - -
11
Det sitter en jungfru i Nordanland
På sjöastrand;
Sitt lif hon värnar med sången.
Hon hoppas så visst, att det randas en tid,
Det stundar en strid,
Som friheten skänker åt fången." - - -
»Fennomani och Skandinavism» utkom, just då alla smnen i Sverige
voro upptagna af frågan: skall Sverige eller skall det icke deltaga i det euro-
peiska kriget? - ·Huru ifrigt inom det liberala partiet det förra påyrkades, är
välbekant, liksom ock den misstämning, som den s. k. »neutralitetspolitiken» å
många håll väckte mot kung Oscar, och som högljudt tillkännagafs af en viss
del af pressen med C. F. Ridderstad och Orvar Odd i spetsen, medan Sveriges
skalder i samstämmig kör sjöngo: »För Sverige, för Finland, för frihetens
skull, upp, upp för att hämnas på Ryssland !1
)
Detta inlägg af en finne emottogs därför med stor uppmärksamhet.
v. Qvanten gifver 1 första ~äftet en historisk framställning öfver »fenno-
maniens~ uppkomst samt denna rörelses fullkomliga och obestridliga berätti-
gande; han bevisar, att det finska nationalitetssträfvandet ej i och för sig var
frihetsfientligt eller i strid med Sveriges och västra EurG>pas politiska intressen.
I detta stycke vidhåller han sin ståndpunkt från år r 850; JVIen nu ser han
också klart fennomaniens öfverdrifter, och han påpekar dess invecklade och
falska ställning, då den gjorde sina fordringar till ett vapen emot den svenska
utvecklingens sätt att lefva. Och han uttalar den åsikten, att >
/såväl finskan
som svenskan skulle 1 vidsträcktaste mening kunna vederfaras rätt, och Finlands
samhällsförhållanden ändå vara så inrättade, att det utgjorde ett helt under en
gemensam regering, antingen om denna föreställes såsom en själfständig, sär-
skildt för Finland, eller bildande en underordnad, dock fri länk i en allmän-
nare och större enhet, t. ex. en allmän nordisk förbundsstat *).
"’) I "Julqvällen" 1883 uttalar von Qvanten i sin uppsats om Topelius följande vackra
och sanna mening angående den. finska språkstriden : "Nationaliteten beror ej af språklikfor-
migheten, utan den gemensamma ~nden, den gemensamma verksamheten, de gemensamma
minnena, den gemensamma framtiden. Staten är en rältsanstalt, ej ett språkinstitut och lika
rätt bör i allo utskiftas .åt de båda folkstammar, som från urminnes tider bygga i Finland."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
