Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7–8 - Cecilia Bååth-Holmberg: Emil von Qvanten. En lefnadsteckning. III–IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIL VON QVANTEN. 225
hade redan mot slutet af 1830- och i början af 1840.
•talet Finlands politiska
ställning och rätt varit offent1igen på tal. Israel H yasser hade nämligen ut-
gifvit sina ryssvänliga broskyrer iOm allianstraktaten mellan Sverige och
Ryssland år 1812~> och >>Om Borgå landtdag och Finlands ställning 1812 »
-samt A. S. Arwidsson sina pessimistiska afhandlingar om ~Finland och dess
framtid» och »Finlands nuvarande statsförfattning». Men H vasser hade endast
framhållit, hvad som formelt politiskt var Finlands rätt~ och förbisett, att denna
rätt praktiskt var undertryckt. Arwidsson åter hade i sin första broskyr
hållit sig blott till det senare momentet och därigenom förbisett, det förra
samt i sin senare broskyr blott teoretiskt vindicerat Finlands ännu bestående
rätt. Finland liknade vid denna tid, såsom von Qvanten vid ett tillfälle ut-
tryckt sig, >)ett till sjöbotten sjunket fartyg, som melankoliskt såg de forna
kamraternas kölar klyfva hafsytan>>.
Helt annorlunda nu, r855, då Ryssland bekämpades af Vesteuropas två
främsta makter och Sverige genom Novembertraktaten, som »syftade längre
.än den angaf» *), upptog sina gamla politiska traditioner. »Peder Särkilax’,)
broskyr uppväckte nästan ögonblickligen i Finland ett skandinaviskt liberalt
parti - om ock ej så talrikt - hvars program var Finlands konstitutio-
nella frihet och nationella autonomi i förbund med Sverige. Pariserfreden
I 856 tillintetgjorde dessa förhoppningar och uppfyllde frihetsvännerna med
harmfull smärta.
Väl måste man från detta håll nu uppgifva tanken på förening med
:Sverige, men programmets första del kvarstod: >
~
Finlands konstitutionella frihet
och nationella autonomi», och lifvade af den frihetsfläkt, som efter krigets
·slut genombäfvade till och med själfva Ryssland, förenade sig nu beslutsamt
-Om denna programsak många andra, hvilka förut hvarken vågat eller velat
tänka på en förening med Skandinavien. På den fest i Helsingfors, hvarmed
universitetet firade Alexander II:s kröning, proklamerade professor F. L.
’Schauman högtidligt Finlands rätt att ändtligen praktiskt komma i åtnjutande
2.f sina från Sverige ärfda grundlagar, antagna på Borgå landtdag och besvurna
af alla storfurstar-kejsare; hvad han begärde var erkänd finsk nationalitet, ökad
tryckfrihet och landtdag. Hans beslutsamma uppträdande uppretade emellertid
våldsamt männen af zar Nicolai skola med geheimerådet Gabriel von Haart-
man 1 spetsen, och efter den första förlamande öfverraskningen beredde de
-sig att nedtysta alla politiskt patriotiska kraf. Ökad tryckfrihet! Censuren
vardt i stället än ytterligare skärpt, och det var då hos von Qvanten tanken
.\<) A. Hedin, "Den östeuropeiska frågan" sid. 5-6.
Svensk Tidskrift, z893. 7, 8. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
