Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7–8 - Cecilia Bååth-Holmberg: Emil von Qvanten. En lefnadsteckning. III–IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIL VON QVANTEN.
uppstod att genom .ett annat lands, hans nya fosterlands, press gifva uttryck
åt finska folkets tankar_ .Ty von Qvanten var nu, 1857, svensk medborgare.
Hans uppseendeväckande broskyr hade, som sagdt, utkommit anonymt,
och han försökte till en början att bevara sitt incognito. Han förnekade för-
fattareskapet och öfverraskade därmed på ett mindre behagligt sätt sin för-
läggare Zacharias H~ggström, då denne på .en middag hos sig med anled-
ning af broskyren föreslog en skål för kejsar Nicolai undergång !
Detta >)förnekande» tjänade emellertid till intet; strax efter det broskyren
blifvit ryktbar, anlände till Stockholm en ung finsk student, Oscar Tamlander.
Tjänstaktig och förbindlig, uppsökte han de i den svenska bufvudstaden varande
finnarne, samt erjöd sig att på .fullt säkra vägar befordra bref mellan dem och
hemlandet; på postkontoren i Finland förfor man nämligen ytterst godtyckligt med
posthemligheternas bevarande, och alla >)misstänkta» bref öppnades. - Särskildt
visade den unge finnen von Qvanten den allra största uppmärksamhet; han
tog in på samma hotell, där denne bodde, hängde sig fast vid honom på
allt sätt och följde honom till och med under resor till andra orter i Sverige.
Slutligen började man både i Stockholm och Helsingfors misstänka, att allt eji
stode rätt till; de af herr Tamlander befordrade brefven blefvo alJa öppnade
af finska eller rättare rysk-finska postverket, hvaraf föranleddes åtskilliga obehag,
och när han själf återkom till Helsingfors, anklagades han högt för att vara
spion. Han blef äfven öfverbevisad härom och bekände sedan, att han sålt sig åt
ryska myndigheter och af dessa sändts till Sverige dels för att utspionera,
hvem som vore författare till broskyren ,)Fennomani och Skandinavism~’, dels för
att, sedan han tagit reda på dennes ekonomiska omständigheter, söka köpa och
muta honom. Han hade redan från Sverige inrapporterat till generalguver-
nören Berg, hvem förf. vore, och »att han sett manuskriptet på dennes eget bord.)>.
Men von Qvanten var ej den, som tog emot ryskt guld, saknade han
än sin frukost och middag under både två och tre dagar. Och spionens enda
vinst var att med skam och vanära bli förklarad ovärdig att kvarstå som finsk
student*).
Sedan första häftet af broskyren utkommit, öfverraskades von Qvanten en
dag på .sitt rum med ett besök af den då för tiden på riddarhuset allsmäktige presi-
denten von Hartmansdorff, som inbjöd honom till sitt hem, dit von Qvanten också
några gånger gick och blef särdeles väl emottagen. Hartmansdorff, som var
konservativ ryssvän och beundrare af zar Nicolaus, trodde nämligen då, att v.
Qvanten ämnade liksom H vasser plädera Rysslands lyckobringande öfvervälde
-
~) Se "Finska Förhållanden", häft. 2, sid. 37-4,2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
