Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7–8 - Cecilia Bååth-Holmberg: Emil von Qvanten. En lefnadsteckning. III–IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
~3s EMIL VON QVANTEN.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - –- - – -
föras i kungens tjänst vid hofvet, men i detta stycke hvarken ville eller kunde
han själf taga något initiativ.
Men Jordan hade, som sagdt, höga relationer. En dag fick v. Qvanten
från en äfven i politiskt hänseende högt uppsatt man, som tillhörde konungens
vänkrets, ett bref, hvari anhölls om ett samtal. v. Qvanten infann sig och
blef erbjuden anställning hos kung Carl såsom »vice bibliotekarie». v. Qvan-
ten mottog anbudet och erhöll utnämning till denna befattning - »en löjlig
syssla, emedan den egentligen icke alls fanns till », som v. Qvanten själf ibland
yttrat härom, men som lämnade honom fritt tillträde till kungens person. Den
ordinarie bibliotekarien, grefve Oxenstjerna, gjorde stora ögon, när den nyut-
nämnde en dag infann sig i kungens bibliotek för att hjälpa honom i hans
tjänstutöfning. Först 1865 blef v. Qvanten ordinarie bibliotekarie. Utnäm-
ningen skedde i enlighet med konungens egen önskan*). Allt sedan Krim-
krigets dagar, då v. Qvanten så ifrigt talade för Sveriges ingripande, hade
kungens uppmärksamhet och sympati varit fasta vid honom, och hans förtro-
ende för den eldige, aldrig rådlöse, idealt anlagde finnen växte i samma mån,
som han personligen lärde känna den allt beherskande makt, som var drif-
kraften i alla dennes handlingar, nämligen en fullkomligt oegennyttig foster-
landskärlek och en orubblig tro på ett mäktigt skandinaviskt Norden. Detta
anslog starkt närbesläktade känslor i konungens sinne. ·
Po1ackarna höllo sitt löfte. Artiklar om Finland, författade dels af v.
Qvanten, dels af de liberale i Finland, syntes snart i alla Europas större blad,
Siecle, Temps, Patrie, Morning Post, Times rn. fl., och den tfinska frågan» stod
nu på Europas dagordning.
Under tiden anlände till Stockholm flera andra medlemmar af det stora
europeiska liberaldemokratiska partiet, bl. a. Alexander Herzen junior och Ba-
kunin, som sent en stormig höstafton, med kappan slagen för ansiktet, ringde
på hos riksarkivarien Nordström och frågade efter Hevolutionskommitteen » !
På grund af v. Qvantens förbindelse med frihetsvännerna i Finland var
han den, till hvilken alla bref och proklamationer adresserades, polska och ryska.
Ty att det verkligen skulle komma till allvarsam resning i Finland, så att Ryss-
lands uppmärksamhet ej odeladt skulle kunna ägnas Polen eller de inre oro-
ligheterna inom landet, var det mål, för hvilket de »revolutionära» i London
arbetade, medan det liberala partiet i Finland framför allt tänkte på att vindi-
cera åt Finland fri själfstyrelse i form af tillstadd landtdag.
Den finska emigrationen i Sverige var hela tiden i samförstånd med detta
liberala parti. Äfven denna åsyftade endast en sak: Finlands nationella och
"’) Rättelse af misstag, begånget i mitt arbete II
Carl XV".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
