Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7–8 - Bokanmälningar och litterära notiser - Unionen sådan den skapades (Rudolf Kjellén)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKANMÄLAN.
och belysande synpunkter, och särskildt vilja vi framhålla det väl skrifna parti,.
som behandlar den unionella själfständighetens innebörd.
Vi hafva endast en egentlig anmärkning att göra, men denna är af prin–
cipiell och genomgående natur. Förf. grupperar - frånsedt en kort inledning·
- sin framställning på tre kapitel: unionens tillkomst, unionsfördragens till–
komst och unionsfördragens innehåll. Denna indelning har sin grund i den
särskilda uppfattning af Mosskonventionen, som doc. Kjellen söker göra gäl–
lande. Utgående från den svenske konungens i densamma norrmännen gifna.
löfte att antaga Eidsvoldskonstitutionen med de förändringar, som vore nödiga
för föreningen och hvarom öfverenskommelse skulle träffas med stortinget, drar
förf. häraf den slutsatsen, att Noi-ge på så sätt ·lyftes llr den lydrikesställning,.
Kielerfreden anvisat detsamma, och förvandlats till en egen stat.
Kielerfreden tilldömde Norge åt Sverige såsom en svenska kronans be–
sittning, om det än skulle bilda ett helt under Sverige. l\fosskonventionen åter
tillerkände enligt förf:s mening Norge en med Sverige sidoordnad ställning, så_
att allt, hvad norrmännen därefter gjorde inom, unionen_. måste betraktas såsom.,
rättsligen frivilligt. Föreningen var således utan norrmännen bestämd genom
Kielerfreden; genom Mosskonventionen förvandlade Sverige frivilligt denna för–
ening till en union d. v. s. en förening af sidoordnade parter. Till och med
Mosskonventionen går således 1. kapitlet. _.
Men härmed var endast sagdt, att en union skulle :finnas; huru den skulle
organiseras, därom skulle öfverenskommas med norrmännen, och de kunde rätts–
ligen ej förbindas till andra unionsvillkor än dem, de frivilligt godtogo. Under–
handlingen härom resulterade i unionsfördragen, Norges grundlov och riksakten,,
och framställningen af dessas tillkomst utgör 2. kapitlet.
I full öfverensstämmelse med ofvan angifna uppfattning anser förf., att
den svenske konungens löfte i Moss garanterat norrmännen Eidsvoldskonstitu-
tionen i de delar, hvilka ej på grund af föreningen behöfde ändras, som deras.
enskilda tillhörighet. De §§ i Norges grundlov af 4 nov. I 814, som oförän-
drade upptagits ur Eidsvoldskonstitutionen, skulle således bilda Norges egna
och särskilda författning, under det att endast de öfriga skulle vara af unio-
nell natur.
Hvad som vid en närmare granskning af denna teori genast faller i ögo–
nen, är det egendomliga i att anse en union konstituerad genom en preliminär
konvention, som sammanbundits med ett stilleståndsfördrag. Detta förutsatte-
uttryckligen möjligheten af vapenstilleståndets uppsägning. Antag, att denna.
tillträde. En liknande anmärkning måste göras mot förf:s uppgift å s. 44 noten, att i följ cf
af 1840 års omorganisation af svenska statsrådet interimsregering och utornord. statsråd fått:
samma utseende: 10 från hvartdera riket. Denna omorganisation hade nämligen ej den minsta
inverkan vare sig på antalet norrmän i det utomordentliga statsrådet eller på de~ norska stats-
rådets sammansättning. Detta senares fixerade minimiantal utgjordes ända till 1873 af 8 per~-
soner. Då höjdes det till 9, men hvarifrån förf. fått siffran 10, förstå vi ej.
Uppgiften litet längre ned i samma not, att interimsregent såsom laglig institution in-
fördes 1860, är antagligen tryckfel för 1863.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
