Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - Teodor Frid: Vår kyrkliga indifferentism samt några dess orsaker och följder - I. Äro vi kyrkligt indifferenta?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR KYRKLIGA INDIFFERENTISl\1.
del af sina tungt förvärfvade fyrkar till resande af tempel åt sin Gud, till aflö-
ning af präster i sina friförsamlingar. Icke indifferens utan religiositet beherska
de 100,000-tal af >
>läsare», som uppehålla den stora andliga pressen. Inom högre
samhällslager är religionslifvet visserligen icke så framträdande, men gifver sig
dock kraftigt tillkänna i stark efterfrågan af religiös litteratur i friare riktning
och afsedd för den bildade publiken. Flere dylika skrifter från de tre stora
kulturfolken hafva vunnit strykande afsättning. O. Funckes böcker läsas med
begärlighet. Af Farrars )>Jesu lif» har godtköpsupp1aga samt två illustrerade
kvartupplagor utkommit, och af H. Drummonds verk »Naturens lagar och
andens värld» 4:de upplagan, godtköpsupplaga, och därjämte en annan med
ordförklaringar. Engelska religiösa ströskrifter läsas af hög och låg. De fransk-
talande protestantiska författarne A. Monod, E. de Pressense, A. Vinet, J. F.
Lobstein, Eug. Bersier, E. Naville m. fl. äro .allmänt kända. Likaså flere skan-
dinaviska författare af mer allmänt kristlig tendens, t. ex. J. Pauli, Martensen,
Kristofer Bruun, F. Petersen~ \V. Rudin och Pontus \Vikner. Med sådana er-
farenheter för ögonen tycks tillvitelsen för kyrklig indifferentism vara minst
sagdt ogrundad.
Dylika påståenden, som man ej sällan får höra, bevisa en förvillande
sammanblandning af besläktade begrepp. Det är en stor skillnad mellan religiös
indifferentism och kyrklig indifferentism; man kan på samma gång vara religiös
entusiast och kyrkligt indifferent. Att denna så väsentliga skillnad ej klarare
uppfattas, gifver upphof till en mängd orättvisa dm;nslut. Den kyrkliga indif-
ferentismen, så allmän inom de mest tongifvande kretsarna, dels undanskymmes
af de högkyrkliga och frireligiösa partier, som här ofvan äro angifna, dels för- ·
blandas med de stora skarorna inom kristendomsfiendtliga och antireligiösa -
samhällsgrupper.
I följd af denna förblandning förbises indifferentismen, och de stora faror ·
den innebär beaktas föga. Det är därför af vikt att söka upptäcka, framdraga
och motverka den.
Det, som kanske tydligast betecknar och bevisar indifferentismens allmän-
lighet inom högre samhällslager, är den tystnad, hvarmed pressen vanligtvis
förbigår kyrkliga frågor, t. ex. reformförslag och skrifter, hvilka djupt ingripa
i nationens lif och därför borde vara föremål för alla tänkande personers in-
tresse. Så t. ex. tyckes den I 889 utgifna profpsalmboken icke blifvit i någon
enda svensk tidskrift (de religiösa undantagna) anmäld eller granskad. Det
har likväl varit satt i fråga att utbyta Wallins psalmbok mot denna andaktsbok
af nyare datum, men af mer föråldradt förestä1lningssätt. Om ej det religiösa
intresset vid en sådan förändring förmått lifva hrr recensenter till verksamhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
