Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - Teodor Frid: Vår kyrkliga indifferentism samt några dess orsaker och följder - I. Äro vi kyrkligt indifferenta?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR KYRKLIGA INDIFFERENTJSM. 2 59
så borde åtminstone den estetiska sidan af saken inspirerat dem med lust till
meddelanden. :Men nej! :Mer än tre år hafva förgått under oafbruten tystnad.
Den allmänna likgiltigheten för kyrkans angelägenheter, det halft föraktliga
laisser-a11er-system, som användes med afseende på dessa frågor, har bundit
eller förlamat kritikens händer, och så har granskningen af fosterlandets mest
lästa bok öfverlämnats uteslutande åt domkapitlen och andra kyrkans målsmän.
Blott ett och annat religiöst pressorgan har yttrat sig rörande omarbetningen
af ett bland mästerverken från svenska litteraturens storhetstid.
Förhållandet har varit detsamma med afseende på katekesen. Denna
fråga är visserligen af mindre litterär betydelse, men får däremot stor vikt, då
man besinnar, att katekesen är den mest spridda och lästa af alla svenska läro-
böcker, att den är af regering och kyrkomöte antagen och påbjuden och som
sådan grundläggande för hela nationens religiösa åskådningssätt. Den är såle-
des af allra största vikt för vårt folks andliga utveckling. Icke desto mindre
hafva dock, så vidt jag kunnat iakttaga, hvarken de nya förslagen till förän-
dringar eller dessa själfva blifvit inom tidskriftspressen granskade eller disku-
terade annat än af kyrkliga myndigheter och organ. Pressen i allmänhet vill
ej veta af omarbetningar utan fordrar bokens afskaffande. Men så länge man
har en påbjuden katekes, måste man taga notis om dess innehåll. Frågan är
af alltför stor nationell vikt för att ej vara en nationens sak.
De förändringar af kyrkans handbok, som vidtagits eller äro föreslagna, ·
tyckas ej heller hafva förmått väcka den bildade allmänhetens intresse i så hög
grad att några tecken däraf i form af anmälningar eller recensioner kunna
uppletas i den egentliga tidskriftslitteraturen *) med undantag af protesterna mot
vigselformuläret. Införandet af en ny handbok för Svenska kyrkan är dock
ett så viktigt steg, att det, om ej från religiös, så dock från språklig synpunkt
borde påkalla pressens uppmärksamhet. Så har dock ej varit händelsen. Dessa
frågor betraktas såsom stående utanför den bildade allmänhetens intressen och
domvärj0.
Okunnigheten om ställningen inom svenska kyrkan är hos bildade och .
inflytelserika personer ofta så stor, att man förundras däröfver. Så t. ex. får
man ej sällan se antireligiösa partimän vid sina angrepp mot kristendomen
främst vända sig mot ledarne för den friare riktningen inom kyrkan i stället
för att anfalla reaktionärerna. Förhållandet är ·anmärkt och med exempel be-
styrkt i de talangfulla pennteckningarna öfver lekmän och prä.ster vid kyrko-
~) I Dagl. Allehanda den I 3 Augusti I 892 har ett viktigt inlägg i frågan förekommit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
