Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 9–10
- Teodor Frid: Vår kyrkliga indifferentism samt några dess orsaker och följder
- III. Hvilka äro indifferentismens följder?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 74 VÅR KYRKLIGA JNDIFFERENTISM.
lif, som Herren g·enom dopet vill gifva deri1.» Denna obibliska uppfattning
har också uttalat sig i nya handboksförslaget genom· det i döpelseformuläret
insatta oäkta bibelspråket: >
)den som tror och blifver döpt, han skall varda sa-
lig, men den ·som icke tror, han skall varda fördömd.»· I öfverensstämmelse
härmed har man från nya katekesen uteslutit den med i nej!>> besvarade frågan:
xBlifva de barn osal1ga, som ·utan döp€lse .dö?->.} I stället har det ofvän cite-
rade oäkta bibelstället om döpelsens nödvändighet blifvit uppflyttadt i texten
och tryckt med spärrad stil. En iiknande uppfattning af sakramenten röjer sig
ocksa vid framställningen af nattvardsläran, fast, så vidt mig är bekant, ’intet
så skarpt uttalande förekommit som de ofvan anförda.
Ej blott i kyrkans böcker utan ock i en stor del af prästerskapets tal
och predikningar råder ofvan framhållna åsikter. Den yngre generationens
religiösa bildning är på många orter af vårt land grundad på ,dem.
* *
*
Sådana missriktningar hafva fört vårt religiösa lif på afvägar genom för-
biseende af, att Gud är kristendomens liksom andra högre religioners centrum,
och att människans Kristus-likhet, hennes nyfödelse, är kristehdomens centralsyfte.
Religionslifvets abcd är Gudsbegreppet och moral-lagen. Dessa ideers rätta
innebörd har Kristus·i lif och lära uppenbarat. Tron på hans försoning försvagar
ej, utan tvärtom stärker dessa religionens grundvalar. Att undanskjuta dem är
att minska fastheten af kristendomens byggnad och att göra de människor hus-
villa, som ännu blott kunna bebo· religionens bottenvåning, - om· en sådan
liknelse tillåtes.
Att undanhålla den subjektiva · sidan af försoningsläran, bättringen , och
nyfödelsen är · icke nöd~ändigt för att kunna fasthålla den kristna världsåsik-
ten: »allt är nåd, ty allt är gåfva>-\; - men detta undanskjutande har nedsatt
kyrkans kristendom och skadat det etiska samfundsmedvetandet. De många
skandaler, som inträffat - några äfven bland s. k. tr’oende - borde hafva
öppnat ögonen äfven på den mest ortodoxe formalist: H vad ·som tilldragit sig
i Norge och där ännu pågår med afseende på Oftedal, har föranledt · Kristofer
Bruun att utsända ett gripande väckelserop, som man borde lyssna till också
på östra sidan af den skandinaviska halfön.
Man har så mycket större skäl att frukta ·denna förvanskade· kristendom,
som den hyllas och sprides af flere kyrkans honoratioTes och i många fall
?tödes af ett mäktigt folkparti, de s. k. schartauanerna, svenska kyrkans arrier-
garde. Att trånga och skefva läror förkunnas inom religiösa kotterier, därom
är mindre att säga, men som program för statskyrkan blifva de fruktansvärda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 19 16:15:32 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1893/0284.html
