Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - Teodor Frid: Vår kyrkliga indifferentism samt några dess orsaker och följder - III. Hvilka äro indifferentismens följder?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•
VÅR KYRKLIGA INDIFFERENTISM.
renlärighet och fruktan för semipelagism, som sannolikt förmått kommitten att ut-
lämna flere härliga psalmer af "\Vallin, två snillrika och innerliga af Geijer, en
.af fru Lenngren o. s. v., hvilka alla saknas i profpsalmboken af 1889.
Förändringen vid ordnandet och uppställningen af profpsalmboken bidra-
ger också att göra den mer kyrklig, mindre till allmänheten talande än 18 r 9
års psalmbok. Denna senare behandlar i ordningsföljd kristendomens stora
grundideer och människornas förhållande till dem och till hvarandra. Prof-
psalmboken däremot är uppställd förnämligast ,med afseende på de kyrkliga
högtiderna och för att lätt och bekvämt kunna vid dem användas.
Från den år 1878 antagna katekesen har man enligt ofvannämnda grund-
satser uteslutit flere stycken om Guds person och försyn*). I öfverensstäm-
melse med den hyper-lutherska antinomismen har man på många ställen .förbi-
gått uttrycken om trons frukter, om Kristus-likheten, det helgade sinnelaget
och lifvet. Så t. ex. saknas i nya katekesen det vackra svaret på frågan:
» H vad är bättring?>> och från svaret på frågan: » H vad är en rätt tro?>> äro
uteslutna de sista orden om den sanna trons criterium: •»·att gifva håg och
kraft till det goda». Frågan: » Hvad förstås med dygd?>> söker man fåfängt i
nya katekesen. Men är det då verkligen nog att säga: tro på Kristus?
bör man ej också tillägga: älska och lyd honom? - Gud ansåg, då han ut-
gaf lagen, att dess första bud, - hviJket innefattar alla de följande - ej var
tillräcklig handledning för människorna, och att de för att rätt förstå det första
budet behöfde de mo senare. Sammalunda med försoningsläran. Nya testa-
mentet talar mest om hennes helgande kraft. Visserligen är nya katekesen
betydligt kortare än den gamla; dock torde den med afseende på sann krist-
lighet hafva än mer sammankrympt.
Liknande tendenser genomgå handboksförslaget. Man har i det nya vig-
selformuläret utelämnat flere behjärtansvärda uttryck rörande makarnas inbör-
des plikter, om hvilka man för öfrigt fattar sig så kort som möjligt. Det i
1809 års handbok förekommande aflösningsformuläret vid allmänt skriftermål
blef redan vid förra handboksrevisionen förändr,adt så tillvida, att från villkoren
för aflösning utgingo orden om »allvarlig bättring» och irättskaffens tro>>.
Med afseende på läran om sakramenten hafva ansatser förmärkts till en
uppfattning, som erinrar om katolsk formalism. Tydligast framträder denna
benägenhet i de bekanta af biskopen vid visitationen i Säfsnäs 1888 fällda
yttranden om vikten af dopet. ~om», säges vid detta tillfälle, ))om I togen
edra små barn och slogen dem mot stene~, så vore._ det icke en så svår synd,
sqm då I, genom. att vägra dem dopet, röfven bort ifrån dem det nya andliga
") Styckena u6-131 i ga~la katekesen.
Svensk Tidskr-
i/t, z893. 9, Io. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
