Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - Teodor Frid: Vår kyrkliga indifferentism samt några dess orsaker och följder - III. Hvilka äro indifferentismens följder?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR KYRKLIGA INDIFFERENTISM.
gan nämnda om eJ klandrande, som förhållandet varit med åtskilliga af Henry
Drummonds skrifter. Andra slående exempel må anföras. Några framstående
professorer i Upsala, ej teologer, inbjödo hösten 189·1 allmänheten till ett di-
skussionsmöte, förmodligen i akt och _mening att motverka Verdandisternas
agnostiska inflytande. Vid d~tta tillfälle höllos flere framstående föredrag.
Denna .anmärkningsvärda och för den religiösa allmänheten glädjande tilldra-
gelse blef ej ens nämnd i kyrkans organ »Vårt Land», - och prästerskapet
- tidningens egentliga läsare blefvo således hållna i okunnighet om de rent
kristliga men frisinnade åsikter, som på mötet med talang och lärdom uttala-
des. Mest framstående var professor J. A. Lundells inleqningsföredrag: »Stå
kristendom med kultur i strid med hvarandra ?», hvilket sedermera utkommit i
tryck. Den talangfulla författarinnan Mathilda Roos utgaf till jul en broschyr
af stort religiöst värde med titeln »Kommen till mig», just ett ord för dagen.
Men ingen af dessa företeelser har, så vidt jag kunnat iakttaga, ens blifvit
nämnd i »Vårt Lands» litteraturafdelning. Flere liknande exempel kunde
anföras.
Sålunda blir det friare religiösa elementet inom samhället afsiktligt för-
kväfdt af högkyrkan. Oafsiktligt skänker den litterära intelligensvär-lden .henne
härvid ett kraftigt bistånd genom sin tystnad och tanklösa liknöjdhet. När
nu en yngre generation undersöker äldre förhållanden, så upptäcker den, att
ofvannämnda två motsatta meningsgrupper under en lång följd af år samverkat
för att tiga ihjäl alla yttranden af ett friare religiöst lif, och att vid denna
dels medvetna, dels omedvetna overksamhet de funnit en tredje mäktig bunds-
förvant i de många religionsförnekande grupperna, hvilka ej åtnöjt sig blott
med tystnadens utan också användt anfallets vapen. Det enda möjliga sättet
för den religiösa frågans lyckliga lösning: en friare, mer biblisk uppfattning af
kristendomen, har således blifvit på alla sidor motverkadt.
Intelligenspartiets största skuld med afseende på vår nuvarande kyrkliga
ställning är, att det ej gifvit stöd åt dem, som redan i början af den nämnda
riktningens framträdande reste _sig mot densamma, och att det ej tagit parti
för de äldre stora religiösa snillena mot den gammal-nya trångbröstade läran.
H varför har ingen röst höjts vid våra universitet mot teologernas omotiverade
(motiverade funnos ju också) angrepp på Wallins psalmbok? H varför fick de-
ras obibliska kristologiska åsikt ostördt rota sig hos vårt prästerskap? H var-
för har ingen upptagit de djuptänkta invändningar mot kyrkans växande anti-
nomism, som Pontus Wikner uttalade i sitt verk »Tankar och frågor inför
Menniskones Son?» Hvarför har professor Nyblceus fått .stå ensam vid våra
universitet som försvarare af den vetenskapliga uppfattning af bibelns lära om
~ –·~- . .,, . ~
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
