Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - Teodor Frid: Vår kyrkliga indifferentism samt några dess orsaker och följder - III. Hvilka äro indifferentismens följder?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR KYRKLIGA INDIFFERENTISM.
Kristus, · som Viktor Rydberg i sitt verk med samma titel gjort gällande?
H varför har man lämnat opåaktade åtskilliga andra författare, som egt skarp-
sinne och kristligt sinne nog för att inse och behjärta skefheterna och nit nog
för att uppträda mot dem? Hvarför hafva dessa opponenters stämmor blifvit
nedtystade eller fått förklinga utan att hafva förmått framkalla det afsedda syf-
tet? Hvarför skänker icke den humanistiska bildningen något stöd och erkän-
nande åt de framstående män inom kyrkan, hvilka förkunnat en fulltonig ny-
testamentlig kristendom? H varför framträda vetenskapligt bildade män med
den försäkran, att statskyrkan är »oerhördt tolerant»*), då dock, som ofvan
synes, flere hennes ledande män visa sig fientliga ej blott mot andra prote-
stantiska kyrkor och sekter utan ock mot de mer lifaktiga riktningarna inom
kyrkan själf? - Och sist, hvarför befordras flere anhängare och främjare af
denna missriktade lära till ledande platser inom kyrkan? - H varför?
Till viss grad kan detta undseende förklaras dels af vördnad för den var-
mare religiositet, som nu mer än förr lifvar statskyrkans prästerskap, dels af
öfverklassens fruktan för att genom angrepp minska kyrkans auktoritet gent
emot nutidens många religions- och samhällsupplösande partier. Sådana · be-
tänkligheter äro i någon mån berättigade. Fritänkeriets apostlar hafva genom
den förskräckelse, de injagat hos allmänheten, i betydlig mån främjat den kyrk-
liga reaktionen. Dock kan ifrågasättas, om det tystnadens samtycke, hvarmed
den humana bildningens representanter följt kyrkans mått och steg, har i stort
sedt befäst hennes auktoritet. H vad man vunnit på ena hållet, har man
förlorat på det andra, och förlustkontot innefattar ofta de lifaktiga krafter, som
varit ämnade att skapa framtidens kyrka. I stället för apostlar, som främja ett
renare kristendomslif, har uppstått affällingar. Exempla sunt odiosa. Efter en
ungdom, hvars bildningselement varit genomsyrade af ett för trångt kristen-
doms-ideal, är steget till kristendomsafsägelse icke långt eller svårt att taga.
Kyrka och kristendom hafva blifvit synonyma; bristerna hos den förra öfver-
flyttade på den senare, och under denna skymmande förklädnad igenkänner
den vilseledde icke sin Frälsare, utan stöter tillbaka hans kärleksfullt ut-
sträckta hand.
Skall Kristi lära kunna uppr’ätthållas hos fria, intelligenta och kunniga
nationer, måste mer allmänt erkännas och i handling tillämpas, att de brister,
som vidlåda kyrkan, - de äro ju mänskliga institutioner - ej tillhöra evange-
lium, att kristendomen ej bör falla med den eller den kyrkan, utan att det
»glada budskapet» skall klinga genom alla tider.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
