Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - Teodor Frid: Vår kyrkliga indifferentism samt några dess orsaker och följder - III. Hvilka äro indifferentismens följder?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR KYRKLIGA INDIFFERENTlSM.
Så länge ett folk bekänner sig till och underhåller en statskyrka, är det
också nationens plikt att öfvervaka densamma. Folket har rätt att vänta sig·
af Sveriges bildade och förmögna klasser, att de egna uppmärksamhet åt kyr-
kans angelägenheter. Detta kan icke strafflöst uraktlåtas. Olycksföljderna af
försummelsen skulle redan hos o~s varit långt större, än de nu äro, om ej fri-
kyrkorna motverkat ensidigheterna. Det vore ej svårt att påvisa, hur flere
bland sekterna egentligen uppkommit af och lefva på sk.efheter inom kyrkan.
H vad är t. ex. metodismen annat än en reaktion mot den antinomism, hvar–
till lutherska kyrkor visa så stor benägenhet? Äfven inom kyrkan själf hafva
varmt kristliga krafter sökt motverka formalismen och ensidigheterna, såsom
här ofvan är v:isadt.
Men skulle man lyckas att göra allmänt gällande den trånga uppfattnin-
gen af kristendomen såsom varande egentligen kristologi - af lagbuden såsom
mer eller mindre oväsentliga, då man har dogmen om »satisfactio vicaria>>; -
skulle man lyckas inympa ofördragsamhet mot alla andra kyrkor och sekter
samt väcka motstånd mot all kristlig verksamhet, som ej ledes af kyrkan; -
skulle man vidare lyckas göra gällande den materialistiska uppfattningen af sa-
kramenten och tron på deras allena saliggörande kraft; - lyckades man
grundligt inprägla dessa åsikter hos den mindre kunniga allmäpheten; då finge
intelligensvärlden skörda de bittra frukterna af sin slappa liknöjdhet.
År 1893 är ett bemärkelseår för svenska kyrkan. Nu skall firas tre-
hundraårsfesten af vår lutherska kyrkas grundande genom U psala mötes beslut,
och nu skall kyrkomöte hållas. Skall detta år befästa de här ofvan antydda
missriktningarna? Skola de meningsyttringar, de festtal och afhandlingar, de
öfverläggningar och mötesbeslut, som äro att förvänta, stå i strid mot prote-
stantismens principer och bidraga till att under lutherdomens mask närma oss
katolska världsuppfattningen? Skulle så inträffa, då faller skulden till olyckan
i väsentlig mån på den lärda och bildade allmänheten, som af tanklös liknöjd-
.
het knappt observerat, än mindre motarbetat förfallet.
Tecdcr Frid.
- - ~
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
