Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - Cecilia Bååth-Holmberg: Emil von Qvanten. En lefnadsteckning. V–VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIL VON QVANTEN.
både förtrytelse och förvåning. Ehuru meningarna i pressen rörande befogen-
heten eller klokheten af v. Qvantens bebådade artikelserie i Dagens Krönika
voro delade, blef dock omdömet angående särskildt justitieombudsmanrrens
och ordförandens i tryckfrihetskommitteen uppträdande ganska enstämmigt
ogillande. Dennes matta försvar blef på ett glänsande sätt vederlagdt af von
Qvanten, som förbehöll sig sin rätt att »med stöd af herr justitieombudsman-
nens i tidningarna offentliggjorda skrifvelse i laga ordning väcka åtal mot
justitieombudsmannen för fel i ämbetsutöfning och kränkning af grundlagens
bud. Det skall då visa sig, om det går an i Sverige, att en offentlig ämbets-
man infinner sig hos _
en skriftställare och, under förevändning att gifva honom
goda råd, hvilka han icke begärt och af hvilka han ej är i behof, förehålla
honom straffpåföljder med anledning af en af honom tilltänkt publikation.» - –
Följden af det hela var, att justitieombudsmannen fick afgå, men blef i
stället utnämnd till ledamot af konungens högsta domstol - hvilket just icke för-
mildrade omdömena om hans förhastade handlingssätt - samt att von Qvanten
utan vidare trakasserier offentliggjorde den intressanta och märkliga redogörelsen
om förloppet af »Carl XV:s unionsförslag».
Äfven i utlandet väckte hela denna affär icke litet uppseende, och sär-r,
skildt innehöllo de båda franska tidningarna Le Matin af den 20 juli och le
Figaro af den I 2 augusti I 889 långa artiklar om »un nouveau proces Geffcken.
Poursuites contre un bibliothecaire suedois» o. s. v. Figaro inleder sin be-
rättelse om tilldragelsen med följande pikanta strof: »ces jours-yi c’est du Nord
que nous vient le scandal: ces pays sauvages qui font maintenant leur tron
dans les Lettres et les Arts ont voullu aussi contribuer a l’histoire diplo-
mathique de notre temps, et m. de Qvanten a parle - - -».
Detta torde måhända vara v. Qvantens sista inlaga i denna angelägenhet;
måhända, ty först då hans lif slocknar, skall han upphöra att kämpa för
den sak och de ideer, han sedan sin ungdom älskat och trott uppå. Detta är
den stora ideala trofastheten i hans karakter.
I
En enda gång har han drömt om möjligheten af att Ryssland skulle låta
Finland utveckla sig i fred; detta var I 8 74, då han besökte Finland, om jag
ej misstager mig för första gången, sedan han 1850 lämnade detsamma. Åter-
seendets glädje och den relativa belåtenheten i landet under Alexander II:s
solskensdagar gåfvo honom detta intryck, och han skildrade det i resebref till
N. D. A. samma år.
»Men detta var som så mycket annat blott en dröm», säger han, då
han talar härom.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
