Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - Cecilia Bååth-Holmberg: Emil von Qvanten. En lefnadsteckning. V–VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIL VON QVANTEN.
formen. Han har, som han i företalet säger, »velat återbörda folkdikten åt
dem, som i första rummet älska henne för hennes skönhets skull. - Må det
stå mig fritt att taga bort fläckarne ur hennes anlete och återställa hennes dräkt
i rätt skick», och med lätt, fin, skicklig hand har han omsorgsfullt aflägsnat
»grus och dam», som under tidernas lopp fastnat vid densamma.
Såsom exempel på en sådan »återställd» folkdikt meddelas här några
verser ur »Biskop Thomas· Frihetssång», hvilken utan tvifvel funnit stark gen-
klang i von Qvantens eget smne:
"Frihet är det högsta ting,
Som sökas må all världen kring,
Den frihet väl kan bära.
Vill du dig själfvan vara huld,
Du älske frihet mer än guld,
Ty följer med frihet ära.
Frihet är ett mäktigt torn,
Där väktarn blåser i sitt horn:
Det klingar klart och vida!
Om från det tornets värn du går
Och det en ann i händer får,
Då fäller du tårar strida.
En fågel värjer sig på kvist,
Så ock de vilda djur förvisst;
Så märk: hvad du bör göra,
Gud gaf dig hjärta, gaf dig själ
Var hellre fri än annans träl,
Så länge du hand kan röra!"
Med rätta yttrades om detta arbete af den kände kritikern prof. Estlan-
der: »Vi känna icke någon med större befogenhet att företaga rensningen och
utgallringen - -. Poetiskt språksinne i förening med kärleksfull pietet för
folkdikten, ur hvilka egenskaper den särskilda takt härflyter, som här var er-
forderlig, gjorde visserligen von Qvanten till rätte mannen vid verket.»
Att han verkställt en ypperlig öfversättning af Chateaubriands »Atala>>, är
redan omnämdt, en öfversättning, hvars skönhet i intet hänseende är orjginalets
underlägsen.
Han har dessutom utgifvit två om stor lärdom vittnande afhandlingar om
vokalljuden, riktade emot Helmholtz’ teori; den första: ’>Några anmärkningar
vid Helmholtz’ vokallära» är införd i »Svenska Vetenskapsakademiens öfver-
sikt», den andra i »Finska Vetenskapssocietetens öfversikt».
Svensk Ti’dskr1:ft I893. 91 Io. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
