Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9–10 - Cecilia Bååth-Holmberg: Emil von Qvanten. En lefnadsteckning. V–VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIL VON QVANTEN. 2 99
fallit. Ni är som ett fartyg, ligg~nde på hafvets dunkla botten, under det
kamraterna med svällande segel fritt flyga öfver ytan. Högt öfver ert hufvud,
långt, långt i fjärran upptäcker ert trånande öga en soltindrande liten punkt.
Ah, det är det gamla, kära hemmet, som Ni så lättsinnigt lämnat, och dit Ni
kanske ej mera återvänder.»
Denna hemlängtan till Norden, till Sverige, det han älskar lika högt som
Finland, har ej lämnat honom, ehuru relativ hälsa och lugn åter inträdt inom
hans nya hems område. »Vi ha två små rum - - - ha endast sällan råd
.att gå på en opera, hvilket musikaliska nöje, som vi båda skatta högt, är
mycket dyrt i Italien.» I stället fördjupar sig von Qvanten, som personligen
.aldrig hyllat »den ljufva lättjan», åter i sitt arbete, och gång på gång hafva
vi under senaste tiden i pressen återsett hans namn under artiklar, skrifna med
-samma tankeskärpa, klarhet och liffullhet som alltid. Och äfven poesiens ge.
nius är den finske skalden lika huld som fordom. Hans sköna dikt, »Sire-
nernas ö», emottogs nyligen med rörelse och glädje af alla, som älska hans
..diktkonst.
Den är en vemodig hälsning, liknar nästan ett farväl, och den, som känner
-von Qvanten, förstår det allvar, som ligger i dess sista ord:
"Men tanken vänder mot högan nord
Till hemmet i fjärran, det kära,
Dess aldrig förgätna torftiga jord,
Dess folk af trohet och ära.
Gud signe dig, dyra, i allan tid,
Gud skänke dig seger i strid och frid,
Du vänaste land, som solen ser,
Jag skådar dig aldrig, aldrig mer."
Må Emil von Qvanten i detta stycke ej blifva sannspådd, och må ännu
:åtskilliga nya, ljusa kapitel af hans »lefnadssaga» komma att återstå för den,
-som bättre, än hvad jag förmått, en gång skall teckna hans bild i dess fulla
-:helhet!
Cecilia B&c’tth-Holmberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
