Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - E. N. Söderberg: Vid jubelfesten 1893. Dikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid jubelfesten 1893.
När Martin Luthers frihetstankar hunnit
till våra landamären tränga fram,
förgingo åldrar, innan helt de vunnit
vår under påfvisk träldom fångna stam.
Söfdt in vid rökelse och litania,
förstod vårt folk ej fullt de lösenord,
som manade det kraftigt att befria
från andligt slafveri vår fosterjord.
Kung Göstas tid var flydd. Hans sonson bidde
att lägga under romerskt hägn vårt land,
jesuitismens sluga redskap smidde
åt Sveriges söner nya fangselband.
På utländskt mål man åter böner höjde
och mässor sjöng i folkets helgedom,
och åter svenska sinnen fromt sig böj de
för herskarorden från det fjärran Rom.
Men än man mindes, hur mot fångenskapen
en mäster Olof slungat sin protest,
och än 1nan egde kvar de blanka vapen,
som han en gång mot tyranniet hvässt,
och därfär skapades af seklets strider
den andens folkförsamling, hvilken skref
ej blott för stunden, men för sena tider
vår tros, vår forsknings stolta frihetsbref.
Svensk Tidskrift z893. II. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
