Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Dixi: Upsala mötes beslut af år 1593 och det nya kyrkolagsförslaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Upsala mötes beslut af år 1593 och det nya
kyrkolagsförslaget
med etfseende p& f.ro:getn cm helet det Ga:mlct Testa.mentets crkänna.nd~ s&scm
grund~al fför den r~net E ~etngelisket Hiran.
I ändamål att tillvägabringa öfverensstämmelse emellan grundlagarne och
kyrkolagen har vid sista riksdag efter starkt motstånd blifvit antaget ett för-
slag till förändrad lydelse af första punkten i den sednare, hvilken skulle med-
föra en högst väsentlig afvikelse från U psala mötes beslut, ehuru detta både
i regeringsformen § 2 och successionsordningen § 4 är erkändt såsom rätte-
snöre för den evangeliska läran, vid sidan af den Augsburgiska bekännelsen.
I det nämnda mötesbeslutet, hvilket också är uppställdt såsom en bekännelse,
förklara deltagarne, att de vilja »blifva vid Guds rene och saliggörande ord,
hvilket i de helige profeters, ev ange1isters och apostlars skrifter författadt är».
Därnäst förklara de sig alldeles vilja hålla vid det Apostoliske, det Nicenske
och Athanasii symbola samt den oförändrade Augsburgiska bekännelsen; men
i öfrigt innehåller beslutet, lika litet som de öfriga symboliska skrifterna, något
som kan anses direkt beröra denna fråga.
I afseende på betydelsen af de anförda orden må, ehuru det kan synas
öfverflödigt, tilläggas, att äfven konung Gustaf I och konung Carl IX i sina
testamenten begagnat uttrycket »Guds saliggörande ord» i stället för den rena
evangeliska läran, hvilken de anbefallde sina efterkommande »att älska och
försvara». Med profeternas skrifter kan åter icke menas några andra än de
som under gemensam rubrik i alla bibelöfversättningar äro samlade vid slutet
af det gamla testamentets kanoniska skrifter och såväl genom innehållet som
formen äro fullkomligt skilda från de öfriga och hvilka företrädesvis framför
alla de andra det gamla testamentets skrifter åberopas i evangelierna. Det
är också utan tvifvel dessa, som Kristus åsyftade, då han sade: » ransaker
skrifterna; det är de, som vittna om mig».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
