Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Dixi: Upsala mötes beslut af år 1593 och det nya kyrkolagsförslaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPSALA MÖTES BESLUT AF ÅR I 593·
I öfverensstämmelse med U psala mötes beslut lät man också prästerna
t. ex. vid kröningsriksdagarne 16 r 7 och 16 75 lofva, att »de skulle faste och
stadige blifva vid Guds klara och rena ord, som det är uti de profetiske och
apostoliske skrifter författadt». I al]a de fullmakter för biskopar och präster,
hvilka af Kongl. Maj:t denna tiden utfärdades, förbundos de blott till dessa
skrifter, och man må icke invända, att med profetiska skrifter skulle åsyftas äf-
ven de öfriga, som innehållas i det gamla testamentet; ty konung Carl IX
och de män, som efter honom förestodo Sveriges regering, voro, såsom till en
del af utgifna skrifter bevisas, väl hemmastadda i bibeln, hvars dagliga läsning
vid våra universiteter också blef de studerande ålagd. - Den ännu bruklige
edsformeln »vid Gud och hans heliga evangelium» finnes redan använd år
1540 och är i rättegångsordningen af år 1615 föreskrifven vid all edgång
inför rätta.
Den i hufvudsak ännu gällande kyrkolagen af år 1686 föreskrifver i sin
första paragraf, att alla skola bekänna sig »till den Christeliga lära och tro,
som är grundad uti Guds heliga ord, det Gamla och Nya testamentets pro-
fetiska och apostoliska skrifter, och författad uti de tre hufvudsymbolis, Apo-
stolico, Nicceno och Athanasiano, jemväl uti den oförändrade Augsburgiske
bekännelsen af år 1530, vedertagen i U psala Concilio 1593 samt uti hela så
kallade Libro Concordice förklarad». Dessa bestämmelser intogos sedan länge
i tjänsteeden af präster och andra lärare, samt likaså i konungaförsäkringarna
under frihetstiden, likväl där med den skillnad, att de åberopade skrifterna icke
kallas Guds ord, hvaremot konung Gustaf III i sin regeringsform af hela Con-
cordic:e-boken blott erkände Luthers katekes, hvilken redan 1647 blifvit upp-
tagen uti prästerskapets privilegier och förmodligen från den tiden för all un-
dervisning ansågs som en norm.
Det nu af riksdagen antagna förslaget, som till hufvudsaken redan år
1828 framställdes af en kommitte för utarbetandet af ny kyrkolag, är af föl-
jande lydelse: »Svenska kyrkans lära är den rena evangeliska, sådan den
grundad i Guds heliga ord, det gamla och nya testamentets skrifter, genom
den oförändrade Augsburgiska bekännelsen samt U psala mötes beslut af år
r 593 antagen och förklarad är».
Kommitten hade troligen tagit intryck dels af den försonliga stämning
mellan de protestantiska partierna i Tyskland, som nyss hade ledt till den
Evangeliska unionen, dels måhända ock af den reaktion mot allt hvad som
ansågs utgånget från Frankrike, hvilken just året förut erhållit en ungdoms-
frisk och vältalig organ i Evangelische Kirchenzeitung, där ej blott alla det
gamla testamentets skrifters äkthet, utan ock deras bokstafliga inspiration och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
