- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1893 /
340

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Harald Hjärne: Universitet såsom samfundsmakt. Tal i Upsala universitets aula

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34° TAL VID SOMMARKURSERNAS AFSLUTNING I UPSALA.
början nnga utsikt därtill, att saken ;,kulle få en någorlunda anständig begraf-
ning. På samma drömlika och fantastiska sätt, hvarpå begynnelsen var gjord,
gick företaget vidare, tills ingenting mera stod att hjälpa.
Nu har detta företag nått sin fullbordan inom de gränser, som bristande
erfarenhet och annan mänsklig ofullkom1ighet måste finna sig uti.
öfvergått från drömmens till det verkligas, till det beståendes värld.
Det har
Och det
delar följaktligen det beståendes vanliga, oundvikliga lott att vara utsatt för
sakkunskapens nyktra granskning, för det milda öfverseendets ursäkter eller den
omutliga sanningskärlekens klander. Förhoppningarnas rosenskimmer är alltså
oåterkalleligen borta, sedan verkligheten, sådan denna nu är, har trädt i stället
för hoppet. En grå söckendager breder sig ut öfver hvad vi gjort och upp-
lefvat eller uthärdat.
Det tillkommer icke mig i denna afskedets stund att gå granskningens
maktpåliggande värf i förväg, att uppleta ursäkter å allas våra vägnar eller
söka afväpna klandret på förhand. Jag vill blott följa det föredöme, som gafs,
när vårt möte öppnades af den äldste ibland oss. Liksom han, vill också jag
yttra några ord i anknytning till särskildt min vetenskaps betraktelsesätt. Och
om jag därvid kommer att nyttja ett eller annat uttryck, som närmare på-
minner just om hvad jag själf förut haft att säga under mina historiska före-
läsningar, så vågar jag lita därpå, att sådana vändningar ej skola förefalla
mina åhörare allt för dunkla eller sällsamma. En hvar talar efter sin egen
ingrodda vana, men när bekantskapen en gång blifvit gjord, händer det emel-
lanåt, att vissa vanor och väl också ovanor kunna räkna på billiga omdömen.
* *

*


Detta vårt universitet är en korporation med gamla anor och stora
minnen. Det härstammar i rätt nedstigande led från den katolska ärkestolens
domkapitel och från det privilegierade samfund af lärare och lärjungar, som
en påflig bulla för mer än fyråhundra år sedan upprättade omkring detta dom-
kapitel såsom kring en fast och befästande kärna. Det var således redan från
sin upprinnelse, och det är ännu i dag, trots alla tidernas omskiften, på samma
gång en offentlig och en enskild korporation, fordom inom den allmänneliga,
den världsbeherskande kyrkans, numera inom den världsliga, den svenska statens
tryggande råmärken. Universitetet hade och har på samma gång en viss, om
också blygsam, andel i den offentliga styrelsemakten och en särskild, i någon
mån själfständig verksamhet för sina äldre och yngre medlemmars andliga
förkofran.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 16:15:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1893/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free