Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Harald Hjärne: Universitet såsom samfundsmakt. Tal i Upsala universitets aula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TAL VID SOMMARKURSERNAS AFSLUTNING I UPSALA. 34 1
Huru dessa båda uppgifter under seklens lopp blifvit inbördes jämkade
och förändrade, det måste här lämnas å sido. Må det vara nog att korteligen
antyda, huru det i våra dagar står till med deras reglering och skötsel.
Vi akademiske lärare och tjänstemän bilda ett statens ämbetsverk med åtskil-
liga förgreningar, som har till åliggande att genom undervisning och pröfning
utbilda någorlunda duglige ämnessvenner för kronans tjänst inom hvarjehanda
områden. Egentligen med hänsyn därtill stå vi under vederbörande ministers,
efter omständigheterna strängare eller blidare tillsyn, hafva att åtlyda och till-
lämpa förordningar från ofvan, att själfve utöfva ett slags motsvarande myndighet
öfver ett tämligen stort antai af andre Kongl. Maj:ts undersåtar. Till gengäld
äro vi delaktige i ämbetsmannaställningens allmänna förmåner, och det står
oss fritt att införlifva oss med det ämbetsmannamässiga tänkesättets a1la be-
rättigade intressen och egendomligheter.
Men vi äro tillika medlemmar af ett vida mer omfattande samfund, hvars
uppgift icke består i att omedelbart tjäna statens ändamål, utan i att främja
vår egen vetenskapliga utbildning och därigenom äfven den mänskliga forsk-
ningens förkofran. Staten har visserligen funnit för godt att med sitt skydd
och sina medel understödja också denna vår verksamhet. Staten har sålunda
förklarat sig själf ega den uppgiften i kulturens tjänst att ej lämna vetenskapen
och dess idkare vind för våg. Och om staten skulle försumma denna sin
åtagna plikt, så blefve det säkerligen snart nog klent bevändt med universi-
tetets förmåga att fylla sin ålagda skyldighet att förskaffa staten skicklige äm-
betsmän enligt den moderna tidens kraf. Oaktadt allt detta kan dock universi-
tetet såsom vetenskapligt samfund ingalunda betraktas som en statsanstalt i
egentlig mening, utan är och bör vara ett samhälle .för sig själft med sitt eget
gemensamma arbete, som ej faller under statens domvärjo.
U psala universitet, liksom alla andra högskolor i Europas kulturvärld, är
alltså, från nyss antydda synpunkt, en korporation inom vetenskapernas all-
männa republik. Därjämte är det, liksom alla andra läroverk och bildnings-
skolor eller bildningssällskap, de må nu kallas huru som helst, i vårt fädernes-
land, en korporation inom Sveriges särskilda kulturlif, för så vidt som det
vetenskapliga arbetet utgör en väsentlig insats 1 ett folks odling öfver hufvud.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
