- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1893 /
346

(1870-1940) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Harald Hjärne: Universitet såsom samfundsmakt. Tal i Upsala universitets aula

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TAL VID SOMMARKURSERNAS AFSLUTNING I UPSALA.
ängsligt undandölja hvad som verkligen är föremål för skilda meningar bland
vetenskapens målsmän. Det tillkommer Eder att upptaga hvad - vi kunnat
bjuda ej som i allo fullbordade resultat, utan som anvisningar till egen pröf-
ning inom de gränser, som gälla för hvars och ens särskilda kunskapsområde.
Så mycket hafven I åtminstone erfarit, att våra arbetsuppgifter och intressen
eJ längre torde framstå för Eder såsom fullkomligt obekanta göromål.
Och äfven vetenskapens idkare behöfva känna med sig, att de icke stå
ensamme och alldeles oförstådde afsides från den allmänna bildningens stråk-
väg. Ty forskningsarbetet uppblomstrar bäst och kraftigast, när det får stödja
sig på en bred grundval af folklig samkänsla och gemensamt lefvande nit för
upplysningens sak.
* *

*


, Af denna vår samvaro med Eder tro vi oss hafva hämtat ökad kraft
äfven för vårt dagliga arbete i de värf, som åligga oss enligt universitetets
stadgar och häfd. Och vårt samfunds yngre medlemmar, som under dess
skygd bereda sig till kommande olikartade sysslor i fosterlandets tjänst, hafva
i Edert besök funnit ett vittnesbörd därom, att själfva kunskapsförvärfvets
glädje utan förening med andra lockelser räcker till att fylla vårt univer-
sitets salar med uppmärksamt lyssnande åhörarskaror.
Så mycket större gagn skall detta korta samlif, såsom v1 våga hoppas,
stifta å alla sidor, som det har burit en prägel, i många afseenden vida skild
från ett svenskt mötes sedvanliga yttre färgton. Inga gästabud, inga onödi.ga
penningeutgifter hafva hindrat våra gemensamma syften att framträda i sin
fulla betydelse och rätta belysning. Och det är vår lifliga önskan, att ej
heller för framtiden, när vi ånyo mötas i samma sträfvan, någonting dylikt
måtte komma i fråga, som är egnadt att fördyra vistelsen och minska gäster-
nas antal under blifvande sommarkurser. Må vi alla taga till regel för det
dagliga lefvernets gestaltning ett engelskt och amerikanskt valspråk, som i
knappa, men innehållsrika ordalag uttrycker hvad jag här vågar inskärpa.
Plain living and higli thinking, »tarfligt lefnadssätt och högt tänkesätt», så
lyder detta valspråk med sin på samma gång äkta demokratiska och sant
aristokratiska uppfordran till alla, som sätta vår mänskliga tillvaros andliga
och verkliga uppgifter framför tomma och prålande utvärtes åthäfvor. Dessa
ord påminna likaledes om samma enkelhetens adelsmärke, som under forn-
tidens klassiska dagar stämplade hellenernas måttfulla skönhetsdyrkan och ännu·
ofördärfvade folklif till skillnad från det barbariska Österlandets smaklösa yp-
pighet och grannlåt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 16:15:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1893/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free