Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Frans von Schéele: Universitetens folkbildningsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Universitetens folkbildningsarbete.
]. A. LUNDELL: Om samverkan mellan Universi’tetsbi’ldni’ng och Folkbz’ldning. (Svenska
Spörsmål 3.) Upsala 1893.
HARALD HJÄRNE: Uuiversz’tetens folkbildn-
ingsarbete :· England. (Svenska Spörsmål 4.)
Stockholm, Lars Hökerberg 1893.
För att rätt förstå betydelsen af den svenska bildningsrörelse, som i och
med de nyligen afslutade sommarkurserna i Upsala 1893 tagit sin början,
måste man känna deJs detta företags utländska förebilder, dels de principer,
som dess ledande män satt sig före. Om bådadera erhållas de bästa upplys-
ningar genom ofvannämnda tvenne lätt tillgängliga broschyrer (priset å den
först nämnda är endast 15 öre, å den senare 45 öre).
Professor H järne, som på ort och ställe studerat den storslagna engelska
kulturrörelse, hvilken närmast gifvit det väckande uppslaget till ifrågavarande
svenska företag, lämnar i sin lil1a skrift en synnerligen intressant och upp-
lysande skildring af denna University Extension movement.
Man förstår med detta nu nästan världsbekanta engelska slagord en sträfvan,
som går ut på att utsträcka universitetens direkta undervisningsverksamhet utom
de vanliga »akademiska medborgarneS>> krets, äfven till personer sålunda, hvilka
ej aflagt de prof, som fordras för att blifva vid universitetet inskrifven, – ja, också
till bildningssökande män och kvinnor, de där valt helt andra yrken än bokens.
Det är nu jämt tjugu år sedan från Cambridge’s gamla ärevördiga uni-
versitet initiativet härtill togs genom anordnande af föreläsningskurser i andra
engelska städer. År 1877 upptogo såväl Oxfords som Londons universitet en
liknande verksamhet. H vilken utsträckning denna rörelse sedan erhållit, därom
kunna t. ex. följande siffror gifva en föreställning.
Under läsåret 1890-91 anordnades omkring 460 kurser, och antalet af
dem, som bevistade fullständiga sådana kurser, utgjorde öfver 45 tusen per-
soner. Under läsåret 1891-92 har åhörareantalet stigit till .<?mkring 60 tusen.
Deltagarne tillhöra de mest skilda samhällsklasser. Ofverallt har den
kvinnliga publiken varit talrik. Lärare af olika arter hafva ock utgjort en vä-
sentlig insats i denna bildningssökande publik. Men nästan lika talrikt strömma
fabriksarbetare, handtverkare och köpmän till föreläsningssalarne, lämna sina
bidrag till föreläsarnes aflönande (hela rörelsen bekostas af deltagarne, inga
gratisföreläsningar hållas) och täfla om de betyg, som åt dem, hvilka så önska,
utdelas efter genomgången kurs och vederbörlig pröfning. Så t. ex. erhölls
vid kursen i Northumberlands grufdistrikt 1879 högsta betyget af en gruf-
arbetare, men hedersplatsen närmast efter honom intogs af dottern till en rik
fabriksegare. I samma distrikt bevistades följande sommar kurserna af 1,300
grufarbetare, hvilka hvardera betalade siria inträdesbiljetter med 1 shilling för
hvarje föredrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
