Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Frans von Schéele: Universitetens folkbildningsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIVERSITETENS FOLKBILDNINGSARBETE. 349
Jämte dessa af universitetsmän under de akademiska myndigheternas led-
ning på andra orter hållna föreläsningskurser, hafva sedan 1888 sommarmöten,
summermeetings, hållits i Oxford och sedan r890 äfven i Cambridge.
Oxford-mötet i augusti r888 räckte halfannan vecka och var besökt af
omkring 900 personer. Korta kurser på tre till sex föreläsningar gåfvos om
förmiddagarne, under det att på aftnarne enstaka föredrag höllos af framstående
universitetslärare och andre, - så t. ex. af den ryktbare språkforskaren och
religionshistorikern Max Muller, statsmannen markisen af Ripon m. fl. Vid
följande års möte vidtogs den förändringen, att mötet skildes i två afdelningar.
Under . part. I gick det ungefär till såsom förut. Men part. II ägnades åt
längre, lugnare studiekurser under tre veckors tid. Den första afdelningen
räknade omkring r,ooo deltagare, af hvilka mer än 15o kvarstannade öfver
den andra. Den stora mängden utgjordes af lärare och lärarinnor; men per-
soner af andra klasser, till och med arbetare, saknades ingalunda. Liknande
möten hafva sedan hållits hvarje år. Vid fjorårets sommarmöte höllos 99 före-
läsningar af 29 föreläsare öfver renässansen )oclz reformationen, därjämte gåfros
kurser i grekiska dramat, kemi, geologi, botanik, astronomi, biologi, pedagogik,
nationalekonomi~, teologi m. m., ja till och med i s loy d (af en svensk lärare
från Nääs’ slöjdskola). I år kan på grund· af vissa byggnadsreparationer i
Oxford intet dylikt sommarmöte där hållas, men till mötet r894 äro redan
planer uppgjorda.
Mötena i Cambridge hafva varit i mindre skala: omkring 50 deltagare
i fjorton dagars tid. Äfven i London hafva särskilda sommarkurser anordnats
och vunnit anslutning.
Dessa väckande exempel hafva äfven i andra engelsktalande länder vunnit
efterföljd. I Skottland har aktningsvärda försök gjorts i samma riktning, trots
dess universitets mindre resurser. I Amerika har flerestädes exemplet med stor
framgång följts och frågan om universitetsutvidgningen skall göras till särskildt
öfverläggningsämne på en af de beramade stora >>kongresserna» i samband
med den nu pågående Chicago-utställningen. I afseende på sommarmötena
har till och med Amerika gått före de engelska universiteten genom den s. _k.
Chautauqua-rörelsen, så kallad efter en ort i staten New-York, där först kolos-
sala sådana bildningsmöten under somrarne anordnats.
Och nu har turen ock kommit till vårt land att ryckas med i denna på
en gång ädelt bildnings-aristokratiska och sant demokratiska nutidsrörelse, och
detta framför allt just tack vare de två män, hvilka framlagt de ifrågavarande
båda skrifterna. De upsaliensiska sommarkursernas organiserande krafter hafva
nämligen jämte professor Adolf Noreen, den fräjdade språkforskaren, varit pro-
fessorerna Hjärne och Lundell. Om vi ej misstaga oss, så torde tanken på
att i Sverige åstadkommå något liknande den engelska »universitets-utvidgnin-
gen» hafva först uppstått hos professor Hjärne. Men vid dess första offent-
liga framträdande var professor Lundell dess taleman, nämligen genom det
föredrag, som han såsom inledning till en diskussion höll vid folkhögskolemötet
i U psala den 4 sept. förra året. Och det är hans yttrande vid detta tillfälle,
som nu föreligger i broschyr-form.
:Med öfvertygande kraft utvecklar han där olägenheterna af att universi-
tetsbildningen först genom en mångfald mellanhänder kommer den stora mäng-
den af folket till godo, - huru åsikterna därunder måste förvanskas och
grumlas (liksom i leken »ryktet går») och folkbildningen komma decennier
efter universitetsbildningen i tillgodogörande af vetenskapens resultat.
För att råda bot på detta missförhållande framställde talaren tre förslag,
hvilka af alla de närvarande omfattades med de varmaste sympatier:
»1) om vetenskapliga föreläsningar utanför universitetsstäderna;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
