Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Frans von Schéele: Universitetens folkbildningsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35° UNIVERSITETENS FOLKBILDNINGSARBETE.
2) om offentliggörande och spridning af vetenskaplig litteratur i små
häften;
3) om möten i universitetsstäderna med föreläsningar och diskussioner.»
De två senaste af dessa förslag ha redan gått i förverkligande. Sådana
vetenskapliga småskrifter utgåfvos redan förut af studentföreningen Verdandi,
och nu ha ytterligare tillkommit dels serien Svenska Spörsmål, hvari båda de
ofvan citerade broschyrerna influtit, samt Föreningen Heimdals Folkskrifter. –
Den sista punkten återigen har gått i en oväntadt lycklig fullbordan genom
de nyligen i Upsala hållna sommarkurserna (för hvilka denna tidskrift längre
fram skall lämna en närmare redogörelse).
Återstår endast den första och enligt vår åsikt ej minst viktiga formen
för »universitetsutvidgningen», föreläsningarna i landsorten. Ansatser finnas väl
redan. Den nyligen hållna föreläsningskursen vid Hvilans folkhögskola kunde
räknas hit, men den var väl snarare likartad med >)summermeetings». Fort-
sättningskurser för folkskolelärare äro ock anordnade på flera platser, men
dessa fullfölja ju ett speciellt facksyfte, utom hvars råmärken »universitets-
utvidgningen» bör sträcka sig. Snarare ega vi då i våra arbetare-institut en
sorts motsvarighet till den engelska Uni-versity Extension i landsorterna.
Och för visso är det till dessa sistnämnda delvis ekonomiskt väl tillgodo-
sedda institut, som den svenska universitets-utvidgningen bör närmast an:kriyta
sig för sin fortsatta utveckling. För huru den engelska organisationen i det
hänseendet enligt vår åsikt bör blifva mönstergifvande skola vi redogöra i en
följande uppsats.
Att det emellertid ej heller rörande dessa ·föreläsningar i landsorterna
bör blifva fråga om att imitera de engelska förebilderna, utan blott att fritt
tillgodogöra sig deras väckande föredöme: - det äro vi de förste att inse
och erkänna. Vi skrifva därvid till fullo under professor Hjärnes ord, då han
rörande hela rörelsen och dess svenska efterbildning yttrar:
»Vårt svenska undervisningsväsen har ej sällan och i många afseenden
blifvit förvridet eller hämmadt i sin utveckling genom den osjälfständiga, ytliga
och kritiklösa kopieringen af hvarjehanda tyska reglementen och pedagogiska
konstgrepp. Så villigt och tacksamt man än bör mottaga gagneliga impulser
från utlandet, lika nödvändigt är det att göra sig klar reda för hvad de främ-
mande nyheterna verkligen innebära, sedda från deras upphofsmäns egna syn-
punkter, i sammanhang med det omgifvande samhällslifvet i dess olika institu-
tion.er och sedvanor. Det bästa vi kunna lära just af England, inom snart
sagdt alla praktiska områden, är att ej bygga för mycket på formalistiska och
i förväg uppgjorda systemer, utan framför allt börja en god sak på den punkt,
där ett påtagligt, om också ej uppseendeväckande, resultat så snart som möj-
ligt kan vinnas, och sedan med öppna ögon och fördomsfritt lita på erfaren-
hetens och ·den naturliga utvecklingens lärdomar.»
S-e.
- ·-<>–0p(e>C:0>-<>0- -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
